Industriarbetsgivarnas chefsjurist Andreas Edenman har listat ett antal saker som kan vara bra att känna till för dig som arbetsgivare. Sist i artikeln listas också viktiga myndigheter och aktörer samt deras ansvarsområden.
Hur bör arbetsgivaren arbeta med frågor kopplade till coronaviruset?
Arbetsgivarens arbete går framför allt ut på att, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet, kontinuerligt vidta riskbedömningar som syftar till att arbetstagarna inte ska utsättas för hälsorisker kopplade till arbetet. Om arbetsgivaren vid dessa riskbedömningar identifierar risker ska dessa hanteras omedelbart. Ett exempel kan vara att skjuta på en tjänsteresa till ett område som är drabbat av coronavirus.
Vilka arbetsrättsliga regler gäller?
I huvudsak är det regelverk som gäller vid andra typer av sjukdomar tillämpliga, exempelvis arbetsmiljölagen och sjuklönelagen. Eftersom coronaviruset är klassat som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom gäller dessutom att en arbetstagare i vissa fall kan ha rätt till smittbärarpenning. Information om smittbärarpenning hittar du här. Arbetstagare som har rätt till smittbärarpenning ska, baserat på läkarbeslut, avhålla sig från arbete.
I många av Industriarbetsgivarnas kollektivavtal finns regler om avdrag och ersättning när arbetstagaren har avhållit sig från arbete när rätt till smittbärarpenning finns.
Vad bör arbetsgivaren ge för råd till sina arbetstagare?
Arbetsgivaren kan rent allmänt ge rådet att arbetstagarna bör hålla sig väl informerade rörande utvecklingen och också hänvisa till var samhällets information finns tillgänglig.
Arbetsgivaren kan också informera om att smittskyddslagen innehåller bestämmelser som innebär att den som vet eller har anledning att misstänka att hen bär på en smittsam sjukdom är skyldig att medverka till att förhindra spridning av sjukdomen samt att utan dröjsmål söka läkare. En första kontakt med sjukvården bör ske per telefon (Vårdguiden, telefonnummer 1177).
Arbetsgivaren kan också uppmana arbetstagarna att dessutom omedelbart ta kontakt med sjukvården, i första hand per telefon, om hen har feber, hosta eller andningsbesvär och varit på resa under de senaste 14 dagarna till ett område som är drabbat av coronaviruset, eller om hen under de senaste 14 dagarna varit i kontakt med någon som har coronavirus.
Vad gäller i samband med tjänsteresa?
Arbetsgivaren ska göra riskbedömningar rörande pågående och kommande tjänsteresor. Information och rekommendationer från UD ska beaktas. I förekommande fall – dvs. om beaktansvärda risker identifierats – kan tjänsteresor avbrytas, inställas eller skjutas upp.
Kan arbetsgivaren besluta att arbetstagare ska arbeta hemifrån om det finns en oro för smitta?
På tjänstemannasidan är det naturligt att i dialog med tjänstemannen komma överens om hemarbete. Arbetsrättsligt sett kan arbetsgivaren normalt sett beordra en tjänsteman att arbeta hemifrån under en kortare tid, exempelvis 14 dagar. Arbetsgivaren bör tydligt motivera beslutet så att det inte råder någon tvekan om arbetsgivarens skäl. Vid arbetsgivarens beslut om hemarbete föreligger en rätt till lön.
Kan arbetsgivaren, när hemarbete inte fungerar, arbetsbefria arbetstagare med anledning av coronaviruset?
I första hand bör arbetsgivaren uppmana arbetstagarna att ta kontakt med sjukvården om det finns en risk för att arbetstagaren kan ha blivit exponerad av coronavirus. Det kan som sagts finnas en rätt till smittbärarpenning och då ska arbetstagaren, baserat på läkarbeslut, avhålla sig från arbete.
Därutöver kan ett lämpligt förhållningssätt vara att i samverkan med skyddsombud och fackliga parter komma överens om arbetsbefrielse med lön är lämpligt i andra situationer.
Arbetsgivaren ska basera ett beslut om arbetsbefrielse med lön på tillgänglig information hos myndigheter, främst Folkhälsomyndigheten, samt på en riskbedömning. Personalens befogade oro behöver beaktas.
Vad gäller om en arbetstagare på grund av coronaviruset inte kan resa hem från en semesterresa i utlandet?
Arbetstagare som är förhindrade från att ta sig till jobbet på grund av omständigheter som inte beror på arbetsgivaren, exempelvis på grund av beslut om karantän, har generellt sett inte rätt till lön. Det blir emellertid normalt sett inte fråga om att betrakta frånvaron som olovlig.
Vad innebär regeringens besked om slopat karensavdrag?
Med anledning av det nya coronaviruset har regeringen meddelat att karensavdraget tillfälligt slopas genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet. Syftet med åtgärden är ytterst att minska smittspridningen i samhället. Det nya regelverket gäller från den 11 mars till och med den 11 maj 2020.
Åtgärden innebär att den anställde i efterhand får söka ersättning för den första dagen i sjukfallet från staten. Ansökan görs retroaktivt till Försäkringskassan. Arbetsgivare ska göra karensavdrag som vanligt.
Sjuklönelagens regler om karensavdrag och våra kollektivavtals bestämmelser om hur själva karensavdraget ska göras gäller således fortfarande.
Den 16 mars kom ett nytt förslag från Regeringen om att staten ska ta hela sjuklönekostnaden. Läs mer här. Beslut om detta väntas inom kort.
Måste arbetstagaren lämna sjukintyg från och med den åttonde kalenderdagen i sjuklöneperioden?
Regeringen har föreslagit att temporärt upphäva kravet på läkarintyg från och med den åttonde kalenderdagen i sjuklöneperioden för att minska belastningen på hälso- och sjukvården.
I dag krävs enligt sjuklönelagen att en anställd lämnar ett läkarintyg från och med den åttonde kalenderdagen i sjuklöneperioden för att ha rätt till sjuklön. Nedsättningen av arbetsförmågan styrks då genom intyg av läkare eller tandläkare.
Eftersom den föreslagna åtgärden kräver en lagändring för att kunna genomföras kommer regeringen inom kort att presentera ett lagförslag för riksdagen att ta ställning till.
Det hindrar dock inte att arbetsgivare redan nu släpper på kravet för sina anställda att uppvisa läkarintyg för att erhålla sjuklön för att avlasta hälso- och sjukvården samt hejda smittspridning i samhället.
Krisinformation från myndigheterna
- Frågor om arbete och skola med anledning av coronaviruset (Krisinformation.se)
- Håll dig uppdaterad om nya coronaviruset och covid- 19 (Verksamt.se)
Viktiga aktörer och deras ansvarsområden
Internationellt
- WHO, som är ett FN organ, är en organisation som bidrar till att samordna smittskyddet på internationell nivå. Information och råd från WHO kring Coronaviruset hittar du här.
- ECDC – den europeiska smittskyddsmyndigheten – är ett EU organ som bidrar till att samordna smittskyddet inom EU. Information och råd från den europeiska smittskyddsmyndigheten hittar du här.
Nationellt
- Regeringen har det övergripande ansvaret för hälsofrågor och har klassat coronaviruset som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Beslutet innebär att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på coronaviruset.
- Folkhälsomyndigheten är en svensk statlig myndighet som har det övergripande nationella ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar. Myndigheten samordnar smittskyddet på nationell nivå. Information och råd från Folkhälsomyndigheten hittar du här.
- Utrikesdepartementet ger råd och information till svenskar utomlands och lämnar reserekommendationer. UD:s reseinformation hittar du här. Det är också möjligt att ladda ned appen UD Resklar (Itunes / Google Play).
- Krisinformation.se är en hemsida med samhällets samlade krisinformation. All information som publiceras på hemsidan är bekräftad information från myndigheter och andra ansvariga aktörer. Hemsidan drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Informationen hittar du här.
Sjukvården
- Sjukvårdsinformation om coronaviruset finns på 1177 Vårdguiden och du hittar informationen här.
- Smittskyddsläkare finns i varje sjukvårdsregion och kan, enligt Smittskyddslagen med tillhörande förordning, vidta åtgärder som exempelvis karantän och isolering av smittsamma eller sjuka personer vid risk för spridning av coronaviruset.
Arbetslivet
- Arbetsgivaren har ett ansvar enligt arbetsmiljölagen för arbetsmiljön och hälsan hos arbetstagarna när det finns ett samband med arbetsgivarens verksamhet eller arbetstagarens arbete. Arbetsgivarens ansvar beträffande coronaviruset skiljer sig inte från vad som gäller i andra motsvarande situationer avseende andra sjukdomar. Det innebär att arbetsgivaren ska hantera frågor kopplade till coronaviruset i sitt systematiska arbetsmiljöarbete.
- Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverkets information och föreskrifter avseende coronaviruset och andra smittämnen hittar du här.