Industriarbetsgivarna anser dock att mer medel hade behövt komma industrins utbildningar till del. Det är också välkommet att CSN får ökade resurser för att möta intresset för omställningsstudiestödet. Vidare har regeringen meddelat att medel öronmärks i budgeten för att etableringsjobben ska komma på plats vilket är bra.
– Vi ser att omställningsstudiestödet har stor potential och att det kan bli en viktig del i industrins framtida kompetensförsörjning. Att nu CSN får mer resurser i höstbudgeten och ett tydligt uppdrag om att effektivisera sina processer är välkommet. Vi behöver fler som utbildar sig till industrirelevanta yrken. Vi ser att detta är en lättkalkylerad vinst eftersom jobb i industrin skapar ytterligare jobb och därmed skatteintäkter till skola och välfärd, säger Jesper Hedin, expert kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna.
Däremot är det bra att regeringen inför de så kallade etableringsjobben för nyanlända och de som står långt utanför arbetsmarknaden.
– Arbetsmarknadens parter förhandlade ramvillkoren om etableringsjobben redan 2018 och det är bra att de äntligen kommer på plats, säger Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna.
Som ett led i att kunna konkurrera om internationell nyckelkompetens för att främja forskning och utveckling har regeringen i budgeten föreslagit att tidsgränsen för skattelättnaden enligt expertskattereglerna utvidgas från fem till sju år. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska se över det så kallade FoU-avdraget och expertskattereglerna.
– Det är ett välkommet och viktigt besked.
Industriarbetsgivarnas är dock kritisk till att regeringen inte satsar på långsiktiga reformer för konkurrenskraft och tillväxt i tillräckligt stor utsträckning.
– Vi har en mycket svag produktivitetsutveckling i Sverige och den globala konkurrensen är stenhård. Det krävs ytterligare insatser för goda ramvillkor så att Sverige ska vara ett attraktivt land för nya industriella investeringar, säger Per Hidesten.
Arbetsmiljöfrågorna i budgetpropositionen
Vidare noterar Industriarbetsgivarna också att regeringen fortsätter på den inslagna vägen med satsningar kring arbetsmiljöstrategin ”En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025”.
Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap har fortsatt i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner om vad som gjorts för att nå målen och prioriteringarna i strategin – det vill säga ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett tryggt arbetsliv samt en arbetsmarknad utan brott och fusk.
– Vi ser att arbetsolyckorna tenderar att sjunka svagt vilket är positivt. Inom Industriarbetsgivarna står vi för en nollvision vad gäller ohälsa och olycksfall. För framgångsrika företag är en nollvision lika självklart som världsledande produkter, säger Åsa Dahlfors, ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Industriarbetsgivarna.
Industriarbetsgivarna ser det som positivt att regeringen kommer att pröva frågan om att inordna Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) i Arbetsmiljöverket.
Hör Industriarbetsgivarna kommentera omställningsstudiestödet i Sveriges Radio Ekot.
