Debattartikeln publicerades i Göteborgs Posten 3 augusti
Den svenska basindustrins konkurrenskraft och tillväxt bygger på kunnig kompetens. Men i samtliga av industrins yrkeskategorier, finns en stor kompetensbrist. I och med den stora nyindustrialiseringen av Sverige och de stora teknikskiften som sker kommer kompetensbristen bli än större. Det är därför viktigt att fler utbildar sig mot industrin, att det finns möjlighet att öka sin kompetens under arbetslivet och att det finns möjlighet till omskolning.
Det är ett misslyckande för samhället att alldeles för få elever klarar grundskolan, att för många elever inte tar examen från ett nationellt gymnasieprogram och att en stor grupp elever saknar de kunskaper som krävs för att ta sig vidare in på arbetsmarknaden. En genomgång av betygsfördelningen bland de elever som inte nått gymnasiebehörighet visar att fyra av fem obehöriga elever inte är godkända i matematik och mer än hälften inte är godkända i svenska. Dessa ämnen är viktiga för att kunna arbeta och utvecklas inom industrin. Att vara yrkesarbetare är inte ett enkelt jobb, det kräver grundläggande kunskaper i engelska, svenska och matematik.
Vi har tillsammans med industrins partsorganisationer länge drivit på för en ambitionshöjning av yrkesprogrammen, exempelvis genom att åter göra de högskolebehörighetsgivande ämnena obligatoriska. I första hand handlar det inte om att få fler elever från yrkesprogrammen att läsa vidare på universitet och högskolor utan för att detta är kompetenskrav som dagens industri ställer.
Våra medlemsföretag är tydliga med att en förutsättning för anställning är en fullgjord gymnasieexamen. Anledningarna till detta är flera. Bland annat innebär all anställning en relativt lång intern upplärningstid, ibland upp till flera år. Denna upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs. Eftersom industrin är i ständig utveckling, är det viktigt att kunna tillgodogöra sig kunskap över tid – ett livslångt lärande. En högre nivå på grundläggande kompetens ger därmed bättre förutsättningar även för detta med.
Industrin tar ett stort ansvar för att stärka ungas yrkeskompetens och underlätta vägen till arbete. Genom arbetsplatsförlagt lärande (APL) får elever praktisk erfarenhet och utbildning direkt på företagen, under handledning av yrkeskunniga. Teknikcollege är ytterligare ett exempel – ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter, skolor, företag och kommuner för att erbjuda tekniska utbildningar av hög kvalitet som svarar mot arbetslivets behov, både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Därtill pågår flera regionala initiativ för att främja industriutbildningar. eftergymnasial nivå. Därtill pågår flera regionala initiativ för att främja industriutbildningar. På flera håll i landet har intresset att söka industritekniska programmet varit stort.
Denna utveckling vill vi värna och uppmuntra. Det är viktigt att behålla kvaliteten och inte sänka kraven eller trösklarna – varken för elever eller utbildningar. Eftersom våra företag kräver gymnasieexamen måste en fullständig gymnasieutbildning alltid vara slutmålet. Vi är positiva till alla förändringar och individuella lösningar som kan leda till detta slutmål. Men vi anser att en ambitionssänkning av yrkeskompetensen till industrijobben som regeringens reform föreslår, är fel väg att gå.
Jesper Hedin Hirasawa, expert kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna
