Inför och efter valet 2026 behövs reformer som stärker produktiviteten, den långsiktiga tillväxten och konkurrenskraften. Här samlar Industriarbetsgivarna 20 prioriterade reformförslag för bättre förutsättningar för svensk basindustri.
Sveriges basindustri befinner sig i ett läge med vikande och svag efterfrågan samt ökade kostnader, vilket lett till fallande produktion och lågt kapacitetsutnyttjande. Denna utveckling utmanar sysselsättningen och i förlängningen vårt lands välstånd.
Samtidigt skapar den snabba utvecklingen inom digitalisering och AI, liksom omställningen till en mer klimatneutral produktion, betydande möjligheter för basindustrins fortsatta utveckling och konkurrenskraft.
Världskonjunkturen är svår att påverka, men det finns mycket som politiken kan göra strukturellt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften för svensk basindustri. Det handlar inte minst om att undanröja hinder för en effektiv resursanvändning och tillväxt.
Syftet med Industriarbetsgivarnas agenda är att peka ut de reformer som industrin efterfrågar för att stärka Sveriges konkurrenskraft och långsiktiga tillväxt. Efter valet i september behöver förslagen omsättas i konkret politik för att skapa de förutsättningar som krävs för fortsatta investeringar, innovationer, arbetstillfällen och tillväxt.
Utan en stark industri blir det svårare att skapa jobb, finansiera välfärden och klara den gröna omställningen. Sverige behöver en politik som stärker företagens förutsättningar att investera, växa och anställa.
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Produktivitet – grunden för vårt välstånd
Sverige har traditionellt varit bra på att anamma ny teknik och nya arbetsmetoder, vilket lett till en god produktivitetstillväxt som stärkt inte minst basindustrins konkurrenskraft.
I näringslivet och i tillverkningsindustrin ökade produktiviteten starkt under större delen av 1990-talet och fram till finanskrisen, vilket lade grunden för ett ökat svenskt välstånd. Sedan dess har produktivitetstillväxten i princip stannat av.
Produktivitetstillväxten i näringslivet och tillverkningsindustrin har sedan 2011 i genomsnitt uppgått till endast cirka 1 procent per år. Inom basindustrin har utvecklingen varit ännu svagare.
Produktivitet är tillsammans med antal arbetade timmar helt centralt för Sveriges BNP-ökning och styr på sikt hur välståndet utvecklas.
Ansvaret för en starkare produktivitetsutveckling vilar självfallet inte enbart på politiken. Företagen själva arbetar kontinuerligt med att öka sin produktivitet genom investeringar i ny teknik, utbildning och nya arbetsformer. Men politiken sätter i många fall ramarna för den miljö näringslivet verkar i och har därför stor påverkan på hur effektivt resurserna i samhället används.
Brist på arbetskraft – med rätt kompetens
En avgörande faktor för basindustrins produktivitetsutveckling är tillgången till arbetskraft med rätt kompetens. Verksamheterna är kapitalintensiva, tekniken blir alltmer avancerad och produktionen bedrivs dygnet runt.
Fler än sex av tio industriföretag uppger att det under de senaste fem åren har blivit svårare att få tag på rätt kompetens. Svaren visar att kompetensbristen är ett avgörande tillväxthinder för svenska industriföretag.
Blickar man framåt bedömer företagen att behoven består och tilltar. På sikt ser många industriföretag i Sverige möjligheter att växa och anställa. Samtidigt står de inför stora pensionsavgångar. Inom den närmaste tioårsperioden kommer var fjärde medarbetare inom basindustrin att pensioneras.
Totalt bedömer industriföretagen att de kommer behöva anställa drygt 230 000 personer under tidsperioden 2025–2028. Basindustrins rekryteringsbehov bedöms vara närmare 30 000 under samma period.
Viktiga drivkrafter för att efterfråga ny kompetens är de stora teknikskiften som pågår som en följd av digitaliseringen och omställningen till en klimatneutral produktion. Att rätt kompetens finns tillgänglig är en förutsättning för att industrin ska klara den omställning som kunderna och samhället kräver.
Regelförenklingar och öppen handel på lika villkor
Produktiviteten påverkas också av de regelverk som omger företagen. Många av de regelverk som påverkar företagens förutsättningar beslutas inte enbart nationellt utan också på EU-nivå.
Höstens val handlar därför inte bara om vilken politik som ska föras i Sverige, utan också om vilken linje Sverige ska driva inom EU.
För att stärka konkurrenskraften och produktiviteten behöver Sverige vara en tydlig röst för regelförenklingar, kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser samt ett regelverk i EU som främjar innovation, investeringar och teknikutveckling. Arbetet med att minska företagens administrativa bördor måste bedrivas både på hemmaplan och inom EU, där en stor del av de regler som påverkar näringslivet utformas.
En öppenhet mot omvärlden är central. Frihandel i stort och en välfungerande inre marknad inom EU stärker konkurrenskraften, driver specialisering, stimulerar innovation och bidrar därmed till en ökad produktivitet och välstånd.
Industriarbetsgivarnas prioriteringar för tillväxt
Välstånd skapas genom ökad produktivitet, inte genom att omfördela de resurser som redan finns. Valet i september och politiken därefter måste handla om hur vi stärker vår långsiktiga tillväxt och därmed vårt välstånd. I detta arbete är industrins förutsättningar centrala.
Här är våra 20 prioriteringar som vi som arbetsgivarorganisation anser att politiken bör prioritera inför och efter valet i september 2026.
1. Reformera gymnasieskolan, skapa breda ingångar och smala utgångar, och dimensionera gymnasial utbildning efter arbetsmarknadens behov.
2. Stärk STEM-utbildningarna med fler behöriga lärare och högre ersättningsnivåer.
3. Skapa fler yrkesutbildningar för vuxna.
4. Förändra resurstilldelningssystemet för högre utbildning och premiera kvalitet och arbetslivsanknytning.
5. Prioritera det livslånga lärandet, skapa fler flexibla utbildningsvägar.
6. Vårda omställningsstudiestödet och säkra tillgång till relevanta utbildningar.
7. Som en försöksverksamhet, avskriv CSN-lån för utbildningar inom bristyrken och för de som flyttar till vissa delar av Sverige.
8. Stärk arbetslösas drivkraft att komma i arbete genom tydligare krav, effektivare kontroll och starkare incitament.
9. Utöka arbetsmarknadsutbildningarna med fler platser och ökad kvalitet.
10. Stärk matchningen på arbetsmarknaden genom att Arbetsförmedlingen svarar för myndighetsutövning och tillsyn, medan privata aktörer ansvarar för en effektiv matchning.
11. Stärk arbetslinjen genom bland annat sänkt inkomstskatt.
12. Underlätta kompetensinvandring – slopa lönegolvet. Våra medlemsföretag har redan löneavtal och lönesystem som avtalats mellan arbetsmarknadens parter.13. Värna vår arbetsmarknadsmodell där parterna, inte politiker, förhandlar om villkor, löner och arbetstid med Industriavtalet som grund.
14. Värna arbetstiden. För att öka produktiviteten behöver arbetstiden öka snarare än minska. Förkortad arbetstid förvärrar också kompetensbristen.
15. Urholka inte arbetslinjen genom att avskaffa karensavdraget.
16. Förbättra systemet för korttidsarbete så att företagen har kompetensen kvar när ekonomin vänder.
17. Driv på regelförenklingar i EU ännu tydligare än i dag. Minska också samtidigt den svenska överimplementeringen av EU-regler.
18. Undvik regelkrångel också nationellt och minska svenska rapporteringskrav. Stärk Regelrådets ställning och sätt tydliga mål för hur företagens regelbörda ska minska.
19. Verka för ökad frihandel globalt. Sverige måste fortsatt agera som en ledande förespråkare för öppenhet och frihandel och driva på att EU ingår nya frihandelsavtal.
20. Riv gränshinder och öka den fria rörligheten inom EU. Sverige måste fortsätta driva på utvecklingen av EU:s inre marknad.
Se när reformförslagen diskuteras i Almedalen
Se seminariet där Industriarbetsgivarnas agenda och reformförslag diskuterades på Norra Scen under Almedalsveckan 2026.
Medverkade gjorde Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna, Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare, Accelerationskontoret, Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande, Luleå, Jesper Skalberg Karlsson (M), riksdagsledamot, Isak From (S), riksdagsledamot, Niklas Johansson, direktör, public affairs och externa relationer, LKAB, Tomas Hirsch, energidirektör, SSAB och Kristian Åström, moderator.
Se hela seminariet på Youtube:
https://www.youtube.com/live/YDgEAHQKPpQ?si=mKCxdjpEe490NPct
Efter valet behöver förslagen omsättas i konkret politik
Basindustrin är en grundpelare i svensk ekonomi. Den sysselsätter närmare 200 000 personer och bidrar till jobbskapande långt utanför de egna verksamheterna genom betydande spridningseffekter i andra delar av ekonomin.
För att basindustrin även framöver ska kunna bidra till sysselsättning, exportintäkter och finansieringen av välfärden krävs stabila och konkurrenskraftiga villkor.
Efter valet i september behöver förslagen omsättas i konkret politik för att skapa de förutsättningar som krävs för fortsatta investeringar, innovationer, arbetstillfällen och tillväxt.
Med rätt förutsättningar kan basindustrin fortsätta vara en motor för tillväxt och välstånd i hela Sverige.
Ladda ner Industriarbetsgivarnas rapport:
Kontakt
