Debattartikeln Publicerades i Göteborgs Posten den 14 december
Det händer mycket inom industrin i Västra Götaland. Det handlar om ny kunskap, ny teknik och hållbara lösningar. Eftersom industrin är hjärtat och pulsen genom sitt bidrag till BNP, skatteintäkter och till välfärden har det mycket stor betydelse hur industrin mår och vilka förutsättningar den ges. För en fortsatt god utveckling och för att säkra jobben behövs strukturreformer och en politik som hänger ihop för hela värdekedjan.
Industrin i Västra Götaland sysselsätter omkring 183 000 personer och står för en stor andel av kostnaderna för anställda i offentlig sektor. Ska industrin i Västra Götaland kunna stärka sin konkurrenskraft, investera i ny teknik för den gröna omställningen och säkra jobben måste värdekedjan ses i sin helhet.
Svensk industri och basindustri befinner sig i en historiskt expansiv fas. Klimatomställningen bidrar till att öka efterfrågan på svenska råvaror och under kommande år planeras miljardinvesteringar i produktionsanläggningar i Västra Götaland. Och med sin förnybara råvara har skogsindustrin och skogsindustrins produkter en nyckelroll i den gröna omställningen. Eftersom 90 procent av basindustrins produkter går på export är det viktigt med väl fungerande infrastruktur och med tillräcklig kapacitet i hamnarna. För massa- papper och skogsindustrin är västsvenska hamnar, inte minst Göteborgs hamn viktiga nav.
Pausa produktionen
Men det saknas kraft. I dag behöver elintensiva industriföretag pausa sin produktion, lägga om arbetspassen till tider när elen är något billigare eller som en yttersta konsekvens varsla. En tillträdande regering har normalt sett kort tid att sjösätta förändring och reformer. Nu vill vi därför se handlingskraft i elfrågan. Satsningen på kärnkraft är bra – det har industrin efterfrågat under en lång tid – men på kort sikt är den mest effektiva lösningen för elförsörjningen att också fortsätta bygga ut den landbaserade vindkraften.
Det är inte bara elen som gröper ur konkurrenskraften. Det handlar också om tillståndsprocesser. Här har regeringen förstått att de måste förenklas och att ledtiderna behöver kortas, men nu måste ord bli handling. Industrin står inför en enorm renässans och fantastiska möjligheter genom den gröna omställningen men i praktiken riskerar nödvändiga investeringar att utebli när myndigheterna inte kan ge tydliga besked i rimlig tid och företagen riskerar därför att bli omsprungna.
Förutom väl fungerande infrastruktur och transporter är kompetensförsörjningen en utmaning för industrin. Rekryteringsbehovet i Västra Götaland är stort, en undersökning från Svenskt Näringsliv visar att åtta av nio företag behöver rekrytera. I länet finns Teknikcollege men de gymnasiala utbildningsplatserna räcker inte till.
Bara batterifabrikerna i Norden kommer att behöva tusentals människor, här är det högaktuellt med Northvolts etablering i Göteborg som kommer få en enorm utmaning med att hitta personer att anställa. Enligt bedömare kommer det att behövas uppemot 2000–3000 anställda till varje ny batterianläggning.
Det handlar både om tillräckligt med kompetens utan även om rätt kompetens till industrin i takt med digitalisering, teknikutveckling och nyinvesteringar. Behovet av tekniker, ingenjörer och processoperatörer är stort och med pensionsavgångar kommer det bli ännu större.
Därför är det olyckligt att regeringen vill begränsa arbetskraftsinvandringen genom att höja det så kallade lönegolvet, detta trots att arbetskraftsinvandring redan idag omfattas av tydliga regler och kollektivavtalade löner.
Bakslag mot sysselsättningen
Utebliven rekrytering påverkar både takten på den gröna omställningen genom att produkter med en nyckelroll i omställningen inte kan produceras i tillräcklig volym eller kapacitet. Kompetensbristen försvårar också för nyetableringar. Företag kan precis lika gärna välja andra länder om utmaningarna är för många. Det innebär omvänt också ett bakslag mot sysselsättningen i stort eftersom jobb aldrig skapas.
Slutligen har svenska företag bland de högsta arbetskraftskostnaderna i världen. Detta har tidigare hanterats av en relativt stark tillväxt i produktiviteten och konkurrenskraftiga energipriser. Så är inte längre fallet, utan produktiviteten växer till och med något svagare än i Europa.
Detta är våra ingångsvärden när vi går in i vårens avtalsrörelse. Vi efterlyser nu handlingskraft och en politik med strukturreformer som gynnar svensk industris konkurrenskraft regionalt och i hela landet.
Rudolf Antoni, regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
