Avtalsperioden sätts under förhandlingarna mellan arbetsgivarna och facken inom industrin. Historiskt har avtalsperioderna varierat mellan ett och tre år.
Hur väl står sig Industriavtalet och svensk industris konkurrenskraft när omvärlden präglas av geopolitisk oro, handelskonflikter och en svag konjunktur? Det var den centrala frågan när Industriarbetsgivarna samlade företrädare för arbetsgivare och fack under Almedalsveckan för ett seminarium inför avtalsrörelsen 2027.
Svenskt Näringsliv har sedan en tid tillbaka varit inne i konstruktiva förhandlingar om att göra förändringar i pensions- och försäkringsavtalen mellan Svenskt Näringsliv, PTK och LO. Parterna har inte lyckats nå hela vägen fram varför såväl PTK som LO valt att säga upp gällande avtal.
Är gymnasievalet för svårt – och sker det för tidigt? Den frågan stod i centrum när Industrirådet samlade företrädare från fack, arbetsgivare, politik och utbildningssektorn under Almedalsveckan för att diskutera hur gymnasieskolan kan utvecklas för att bättre möta framtidens kompetensbehov.
En röd tråd genom seminariet som modererades av Jesper Hedin, Industriarbetsgivarna och Josefine Larsson, IF Metall var att dagens gymnasieskola behöver bli mer flexibel och ge fler vägar vidare i livet.
Norrbotten står mitt i en industriell omställning med stora investeringar inom gruvnäring, stålproduktion, energi och ny teknik. Men kompetensbrist och svag produktivitetstillväxt riskerar att bromsa utvecklingen. Inför höstens riksdagsval borde frågan om hur Norrbotten säkrar sin konkurrenskraft stå betydligt högre på den politiska dagordningen. Detta stod i fokus när Industriarbetsgivarna samlade företrädare för industri, politik och kommuner under ett seminarium På Norra scen i Almedalen.
Vi står inför ett avgörande vägval. Svensk konkurrenskraft bromsas av svag produktivitetstillväxt, växande kompetensbrist och regelverk som hämmar investeringar. Industriarbetsgivarna föreslår härmed reformer som kan vända trenden.
Industrin på Gotland skapar jobb, exportintäkter och skatteunderlag för hela regionen. Men två avgörande hinder riskerar att bromsa utvecklingen.
Svenska företag står i dag för en stor del av kostnaden för sjukfrånvaron. Att ytterligare vältra över kostnader på arbetsgivarna är fel. Det vore att upprepa ett kostsamt misstag. Vi har prövat idén i närtid och vet hur det kommer att gå, skriver företrädare från näringslivet.
Data för april visar på ökad produktion både i tillverknings- och basindustrin samt i tjänstesektorn. Sammantaget ökade BNP-indikatorn med 0,5 procent mellan mars och april. Hittills i år har dock produktionen i basindustrin backat med cirka 4 procent jämfört med förra året, störst fall var det i sågverken (ca -9 %).
Kompetensbristen är en akut utmaning för industrin. Saknas rätt kompetens påverkas företagens verksamheter, konkurrenskraften och i förlängningen hela samhället negativt. Frågan får inte hamna i skymundan i den politiska debatten inför riksdagsvalet i höst.