Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten är dagens gäst i Ekots lördagsintervju om konjunkturläget, den gröna omställningen i basindustrin, arbetstidsförkortning samt kompetensbristen. ”En lagstiftning om arbetstidsförkortning skulle skada hela den svenska modellen och bli en förtroendekris”, säger Per Hidesten.

Efter en uppgång i BNP-indikatorn under sommaren visar nya data på att hösten inletts svagt. Den sammantagna BNP-indikatorn föll med 0,3 procent mellan september och oktober. Det var en tydlig nedgång av produktionen i tillverkningsindustrin och även hushållens konsumtion föll mellan månaderna.

En majoritet av industriföretagen fortsätter att rapportera om ett ansträngt rekryteringsklimat, trots att landet genomgått en längre period med lågkonjunktur. Det visar en ny undersökning från Industrirådet.

Debattartikeln publicerades i Arbetet Basindustrin producerar dygnet runt, veckans alla dagar och året runt i minutiöst planerade skift. Företagen har investerat mångmiljardbelopp i verksamheterna […]

Regeringens beslut att tillsätta en utredning om gymnasieskolans struktur är ett mycket välkommet steg mot att stärka både ungas framtid och Sveriges konkurrenskraft. Vi inom industrin ser med stor tillförsikt på möjligheten att tillsammans skapa en gymnasieskola som rustar eleverna för ett dynamiskt och kunskapsintensivt arbetsliv. Det skriver företrädare för industrins arbetsgivarorganisationer.

Nu är det dags att nominera till 40 över 40 – Sveriges tyngsta lista som firar fem år. Jernkontoret, Svemin, Industriarbetsgivarna och nätverket Women in Mining söker yrkesskickliga och erfarna kvinnor över 40 år som med sin kompetens och erfarenhet driver utvecklingen inom gruv- och stålindustrin.

Den tredje studien i en serie om tre rapporter om produktivitet genomförd av Rexecode (Frankrike) på uppdrag av European Employers’ Institute (EEI), visar att gapet i arbetsproduktivitet mellan EU och USA har ökat avsevärt sedan 2019.

Kronan har stärkts under 2025 men är svag i ett historiskt perspektiv. Varför kronan försvagades mellan 2014 och 2023 är svårt att veta. Klart är ändå att växelkurser inte är en anpassningsmekanism till varu- och arbetsmarknader. Kommersiella flöden är också små jämfört med de omfattande flödena på världens kapitalmarknader. Och det handlar mer om vad som händer globalt än i Sverige. Ekonomisk-politisk osäkerhet i världen kan ha stärkt en likvid och stor valuta som dollarn. En önskan från amerikanskt håll om en svagare dollar kan sedan ha försvagat dollarn 2025. Sannolikt försvagas dollarn ytterligare i år. Därmed stärks kronan vilket är utmanande för basindustrin där läget redan är mycket svagt.

EU halkar efter både i tillväxt och i produktivitet samtidigt som företag tyngs av en växande regelbörda. EU har halkat efter i bruttonationalprodukt i konkurrensen med USA och Kina. Om Europa ska återta sin globala position krävs en helt ny inriktning: fokus på konkurrenskraft, innovation och minskad reglering.