Debattartikeln publicerades i Avesta Tidning den 18 december i samband med Avestasamtalen
Basindustrin – gruv-, stål- och skogsindustrin, massa- och pappersindustrin, byggnadsämnesindustrin, sågverk och svetsmekaniska verkstäder – är ryggraden i svensk ekonomi. Basindustrin är starkt representerad i Dalarna.
Industriarbetsgivarna, som är basindustrins arbetsgivarorganisation, organiserar drygt 60 företag i Dalarna som tillsammans sysselsätter omkring 6 650 personer. Basindustrins förädlingsvärde står för cirka 10 procent av Dalarnas regionala produktion och totalt arbetar cirka 11 700 personer med basindustrins produkter. De inkomstskatter som dessa anställda betalar kan finansiera omkring 3 140 offentliganställda inom exempelvis skola, vård och omsorg.
Det går med andra ord inte att underskatta basindustrins betydelse för välfärden. Men det finns utmaningar för basindustrin att växa och utvecklas. En av dem är industrins kompetensförsörjning. I hela landet, men framför allt i norra Sverige och i delar av Dalarna råder en generell brist på kompetens inom ett antal yrken, framför allt inom el och teknik. Områden som är centrala för industrin att kunna utvecklas och möta de krav som ställs både i den gröna omställningen och inom andra tekniska framsteg.
Många ungdomar väljer i regel inte yrkesinriktade gymnasieprogram. Trots det har industritekniska programmet sett en svag uppgång av antalet sökande senaste åren men utbildningssystemet har ändå inte lyckats möta behovet av fler medarbetare till industrin fullt ut. Detta skapar en skillnad mellan arbetsmarknadens behov och den kompetens som faktiskt finns tillgänglig.
Industriarbetsgivarna vill se att utbildningssystemet anpassas efter arbetsmarknadens behov i betydligt större utsträckning. Det krävs en bättre planering och dimensionering av utbildningar på regional nivå och det är viktigt med en tydlig samverkan mellan skola, kommun och arbetsmarknad.
En annan viktig del är det livslånga lärandet. För att vara relevant på arbetsmarknaden över tid måste det finnas förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling. Att investera i kompetensutveckling och vuxenutbildning är en nyckelfaktor för att bygga en stark och hållbar industri.
Industrin innebär ett karriärval med många möjligheter som den gröna omställningen och den tekniska utvecklingen innebär. Det måste förmedlas större och bättre framöver och av fler.
Vidare efterlyser Industriarbetsgivarna fortsatt stöd från politiken, även om regeringen växlat upp de senaste åren, med allt från fler platser på yrkesutbildningarna till medel till efterfrågad samverkan. Men vi behöver fortfarande arbeta aktivt för att fler ska välja yrkesutbildningar och för att kompetensutveckling ska vara tillgängligt för alla. Här kan politiken vara till hjälp.
Avesta och Dalarna är goda föredömen för industrins kompetensförsörjning. I Avesta har man exempelvis investerat i en helt ny verkstad och lokaler för industritekniska utbildningar, vilket stärker kompetensförsörjningen. I Borlänge finns ett vuxenutbildningscenter med fokus på automation, och här har samarbetet med Teknikcollege också gett goda resultat.
Det är viktigt att den positiva utvecklingen fortsätter. Flera kommuner i Dalarna är engagerade i dessa satsningar, vilket ger styrka och ett positivt engagemang som kommer att bära frukt på lång sikt.
Basindustrin är en viktig del av både Avesta och Dalarna och för hela Sveriges välfärd.
Fredrik Gunnarsson, ansvarig kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna
Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna
