Debattartikeln publicerades i Dagens industri den 6 september
Sverige befinner sig mitt uppe i en nyindustrialisering, driven av den globala klimatomställningen. För att klara de svenska klimatmålen om koldioxidneutralitet måste industrin fasa ut fossila råvaror och på sikt även skilja av koldioxid från tillverkningsprocesserna. Detta kräver historiskt stora investeringar, både inom industri och i samhällsbyggnad. En rad investeringar är redan beslutade och på väg att realiseras, exempelvis i förnybara träfiberprodukter, fossilfritt stål, nya gruvor och nya industrianläggningar för ny modern teknik med koldioxidinfångning.
Samtidigt förutsätter investeringsplanerna nödvändiga ramvillkor, exempelvis försörjning av kompetenta medarbetare. Industrin som helhet, basindustrin och teknikindustrin, kommer de närmaste åren skapa 50 000 nya jobb i hela landet. Industrietableringar skapar i sin tur positiva effekter nedströms i det lokala näringslivet. Det kan till exempel handla om restauranger eller företag i upplevelseindustrin. Ringarna på vattnet är många.
Parallellt med ett historiskt investeringsprogram pensioneras var fjärde medarbetare inom basindustrin under kommande tioårsperiod och gymnasieskolans industritekniska program utexaminerar i dag mindre än hälften så många elever som industrin behöver rekrytera. Detta är ohållbart.
Om inte fler unga och vuxna får upp ögonen för de nya högteknologiska industrijobb, som nu skapas på löpande band, riskerar basindustrins investeringar att tappa fart.
Kompetensförsörjningen måste lösas på alla nivåer. Industriarbetsgivarna har i en ny rapport ringat in sju prioriteringar för att underlätta industrins rekrytering.
• Dimensionera utbildning efter arbetsmarknadens behov.
Åtgärd: Låt de gymnasiala utbildningarna bättre spegla det regionala kompetensbehovet. Det är viktigt att industrirelevanta utbildningar utvecklas och får en bättre geografisk täckning i hela landet.
• Stärk yrkesprogrammens koppling till industrin.
Åtgärd: Det behövs satsningar för att öka attraktiviteten på det industritekniska programmet. Ge näringslivets branscher ett tydligare inflytande över utbildningarnas innehåll för starkare band mellan gymnasieskolan och lokala företag.
• Se över yrkesprogrammens struktur.
Åtgärd: Skapa bredare ingångar till yrkesprogrammen och större flexibilitet inom de gymnasiala utbildningarna. Skapa exempelvis en yrkesutgång på Teknikprogrammet och bredare ingångar yrkesprogrammen.
• Ge fler tillgång till Yrkesvux.
Åtgärd: Urvalsreglerna för Yrkesvux behöver ändras så att fler får möjlighet till yrkesväxling och livslångt lärande. Det behövs också en nationell reform som gör det enklare att studera på deltid och distans och öka antalet industriutbildningar och kurser.
• Skapa fler platser på yrkeshögskolan.
Åtgärd: Antalet utbildningsplatser behöver öka, utbildningsutbudet behöver stärkas med fler fristående och industrirelevanta utbildningar.
• Värna omställningsstudiestödet.
Åtgärd: Se till att stödet för omställning även fortsatt byggs ut. Vidare behöver handläggningstiderna hos CSN kortas rejält och CSN behöver ges tillräckliga medel att fullgöra sitt uppdrag.
• Underlätta kompetensförsörjning genom arbetskraftsinvandring.
Åtgärd: Med nuvarande utbildningstakt kommer industrins rekryteringsbehov inte att kunna tillgodoses med arbetskraft från Sverige och EU. Därför behöver kompetensförsörjningen från länder utanför underlättas och expertskatten bli lägre och kunna tillämpas längre.
Utöver det tillskott av sysselsatta som industrisatsningarna skapar direkt i industrin och i värdekedjorna samt nedströms skapas dessutom förutsättningar för ökad sysselsättning inom offentlig sektor, främst den kommunala eftersom den verksamheten till mycket stor del finansieras av skatteintäkter i näringslivet – och även på statlig nivå. Detta är inte minst viktigt då industrin främst expanderar utanför storstadsregionerna.
Om Sverige ska kunna dra maximal fördel av de möjligheter som klimatomställningen ger krävs snabba reformer för att stärka industrirelevant gymnasieutbildning och kompetensutveckling inom industrin och det brådskar.
Per Hidesten vd Industriarbetsgivarna
Jesper Hedin Hirasawa, expert kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna
