Industriekonomerna har genomfört en grundlig så kallad input/output-analys av den svenska ekonomin. Vi kan i den till exempel se hur många och var de nya jobben skapas när industrin investerar för fullt för en grön omställning. Det står också klart hur många jobb som skapas totalt tack vare industrins och exportsektorns efterfrågan. En slutsats är även att betydligt fler branscher är internationellt konkurrensutsatta på ett motsvarande sätt som industrin.
Det blir både tid för frågor/diskussion under seminariet samt möjlighet för media att göra separata intervjuer efteråt.
Hjärtligt välkommen till presentationen av den nya rapporten hos Teknikföretagen, Storgatan 5, Stockholm den 29 augusti kl. 09.00.
Inflationen ”enligt plan” – men än är inte striden vunnen
I USA, som ligger före länderna på vår sida av Atlanten i förloppet, har inflationen fallit mycket snabbt sedan förra sommaren. KPI-inflationen där var i juni-juli tre procent jämfört med toppen i september på 8,2 procent. De senaste månaderna är månadstakten nere kring 0,2 procent, det vill säga i stort sett i linje med Federal Reserves inflationsmål på två procent.
Även i Eurozonen faller inflationen snabbt. Från nästan 11 procent i oktober 2022 till 5,3 procent i juli i år. Här ser vi dock inga tecken på att det underliggande pristrycket börjat avta. Det handlar så här långt nästan uteslutande om att baseffekter kopplade till förra årets kraftiga, energidrivna, månadsökningar har trillat ur jämförelsetalen. Månadstalen är ännu för höga för att ECB ska kunna pusta ut och utan vidare förvänta sig att den underliggande inflationen lydigt konvergerar mot målet.
Mot denna bakgrund är det inte svårt att förstå varför centralbankernas retorik börjat skilja sig åt på sistone – Fed börjar mjukna medan ECB signalerar fler hårda paket framöver.
I Sverige har de energirelaterade baseffekterna snabbt pressat ner KPIF-inflationen från decembertoppen på 10,2 procent till julisiffran på 6,4 procent. Läget är därmed mer likt Eurozonen än USA, striden är inte vunnen än. Kärninflationen – det underliggande pristrycket – visar ännu inte några tydliga tecken på att vika nämnvärt.
Blåst och regn har inverkat positivt på elpriser och inflationstakt
Nu när en stor del av sommaren passerat kan vi konstatera att de svenska elpriserna denna sommar är tillbaka på nivåer liknande dem i början av 2021 och dessförinnan, med elpriser i samtliga elområden tätt över eller under 40 öre per kWh under juli. Elprisernas utveckling är sammantaget en viktig förklaring till att inflationstakten nu fallit tillbaka.
Efter en period med väder som varit gynnsamt för solkraftsproduktion har blåst och regn hållit nere elpriserna. Regnet har även i sin tur lett till att vattenkraftverkens magasin är välfyllda. Ovanpå på det har den nya finska kärnreaktorn Olkiluoto 3 minskat behovet av elexport till Finland.
Tittar vi på Europanivå kan vi dessutom glädjas åt att gaslagren redan nått 90 procent. Mycket tidigare än vanligt och utan att världsmarknadspriset på LNG (flytande naturgas) pressats upp till nya rekord. I den negativa vågskålen har vi bland annat att Tyskland lagt ner planerbar kraftproduktion i form av sina sista tre kärnreaktorer.
Sammantaget är vi nu väldigt beroende av vädrets makter för vår elförsörjning. Kalla, stilla och mörka vinterdagar kommer att kunna skapa turbulens på energimarknaderna.
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer:
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
