Regeringens vårändringsbudget är inriktad på att stimulera konjunkturen. ”Regeringen konstaterar samtidigt att prognosen som presenteras behöver revideras i svagare riktning. Detta är i linje med Industriarbetsgivarnas bedömning. Världsläget präglas nu av än större osäkerhet och återhämtningen för svensk ekonomi är bruten. Det är positivt att regeringen säger sig vara startklara att göra finanspolitiken mer expansiv”, säger Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten.
Nya data visar på en mycket svag inledning av 2025. BNP-indikatorn för februari tyder på ett rejält fall i produktionen, en nedgång på 1,5 procent från januari. Produktionen är nu något lägre än i februari förra året.
Sverige är en liten öppen ekonomi med stor handel och stark koppling till globala marknader. Exporten utgör hela 54 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Basindustrin är en stor exportör. Av basindustrins totala produktion går cirka 90 procent på export. Exportvärdet uppgick till cirka 380 miljarder kronor 2024, vilket är drygt 18 procent av svensk varuexport.
USA:s eskalerade tullpaket kan påverka sysselsättningen i svensk industri. Industriarbetsgivarna har varnat för det oroliga omvärldsläget som innebär stor ovisshet för den exportberoende basindustrin. Systemet för korttidsarbete behöver nu stärkas och utvecklas.
I dag har Industriarbetsgivarna träffat avtal med Pappers för massa- och pappersindustrin. ”Det avtal vi har träffat för massa- och pappersindustrin följer det märke som industrins parter träffat och som är normerande för hela arbetsmarknaden”, konstaterar Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf.
Arbetsgivarna och facken inom industrin har enats om ett löneavtal på 6,4 procent i ett 24 månader långt avtal som löper ut den 31 mars 2027. Vi har samlat svar på de vanligaste frågorna om det nya avtalet.
Parterna inom industrin har enats om ett nytt avtal som sätter märket – ett kostnadstak – för löneökningarna på den svenska arbetsmarknaden. Det nya avtalet sträcker sig över två år och har ett avtalsvärde på 6,4 procent.
Att få stopp på de globala CO2-utsläppen och motverka klimatförändringarna – och det snabbt – är av yttersta vikt. För att ha en chans att lyckas måste effektiva och träffsäkra åtgärder vidtas. De i särklass största utsläppen av växthusgaser sker inte i Sverige eller ens i EU. De största klimatbovarna finns i länder som Kina, Indien, etcetera. En ny rapport visar att det minskade CO2-läckaget hade varit gigantiskt om Kinas industriproduktion bedrivits i Sverige eller med vår teknologi sedan 1990.
I veckan publicerade Konjunkturinstitutet (KI) sin konjunkturbarometer för mars. Även denna gång var det dyster läsning. Den sammantagna barometern minskade återigen och stämningsläget i svensk ekonomi är fortsatt svagt. De delar som håller nere indikatorn är hushålls- och tjänstesektorn samt tillverkningsindustrin. Bland annat är det basindustrin som drar ned stämningsläget i tillverkningsindustrin och i mars dämpades det ytterligare.
