Debattartikeln publicerades i Barometern den 11 oktober
Höga och oförutsägbara elpriser urholkar konkurrenskraften, utdragna tillståndsprocesser bromsar utvecklingen och bristen på kompetens gör det svårt att möta rekryteringsbehovet.
Större delen av Småland och Kalmar län täcks av skogsmark, därmed finns här en lång tradition av förädling av skogsråvara, av massa- och pappersbruk och sågverksindustri. Skogsnäringen i Småland och Kalmar län utgör en central del av den svenska basindustrin. Här skapas exportintäkter, lokala jobb och skatteunderlag som är avgörande för välfärden.
Basindustrin sysselsätter omkring 200 000 personer i hela landet, varav drygt 32 500 i Småland. Därmed har i synnerhet skogsindustrins företag stor betydelse för tillväxt och regional utveckling. Varje jobb inom basindustrin genererar nästan två ytterligare jobb i andra branscher – från entreprenörer och logistik till tjänsteföretag. Utan en stark basindustri riskerar hela regionens utveckling att bromsas.
En av de största utmaningarna för företagen är de höga och oförutsägbara elpriserna. Företagen i basindustrin är elintensiva, konkurrenskraften har historiskt byggt på stabil el till konkurrenskraftigt pris. När elen blir dyr och osäker förloras denna fördel, vilket kan leda till produktionsstopp eller i värsta fall neddragningar.
Osäkerheten hämmar dessutom investeringar och långsiktig planering. Lika avgörande som tillgången på el är möjligheten att investera i nya, hållbara lösningar. Här är dagens tillståndsprocesser ett allvarligt hinder. Långa handläggningstider och ovissa besked gör att företagen riskerar att missa investeringstillfällen och halka efter i den gröna omställningen.
Nyetableringar, utbyggnad av produktionskapacitet eller satsningar på energieffektivisering bromsas – med färre jobb och minskad konkurrenskraft som följd.
Miljötillstånden hämmar också företagens möjlighet att effektivisera befintlig verksamhet då tillstånden innehåller gränser för maximal produktionsvolym även om sådan kan uppnås utan ytterligare miljöpåverkan. Detta innebär att industriföretag i många fall inte kan producera i den omfattning som kapaciteten egentligen tillåter.
En annan utmaning är den stora efterfrågan på kompetens. Industrin har ett stort och långsiktigt rekryteringsbehov. Många företag har redan i dag svårt att hitta rätt kompetens. För Småland, Gotland och Öland som utgör ett gemensamt statistikområde (NUTS), handlar det om 24 000 ny- och ersättningsrekryteringar de tre närmaste åren.
Behovet omfattar bland annat processoperatörer, tekniker och ingenjörer. För att klara omställningen till en mer hållbar och högteknologisk industri krävs satsningar på utbildning, kompetensutveckling och en bättre matchning mellan skola, arbetsliv och högre utbildning.
Basindustrin är globalt konkurrensutsatt. När världen präglas av ekonomisk oro, protektionism och handelskonflikter är det avgörande att företagen får bästa möjliga villkor på hemmaplan.
Basindustrin bidrar inte bara med exportintäkter, utan med välfärd i form av arbetstillfällen, lokala skatteintäkter och samhällsutveckling. Genom att säkra energiförsörjningen, reformera tillståndsprocesserna och möta industrins rekryteringsbehov kan den fortsätta att växa och skapa sysselsättning och arbetstillfällen. Detta är inte enbart en industrifråga – det är en välfärdsfråga för hela länet och för Sverige.
Claes Andersson, vd JGA
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
