Debattartikeln publicerades i Dagens industri den 19 oktober
Nästa års avtalsrörelse är omfattande. Totalt ska cirka 500 kollektivavtal omförhandlas vilket innebär att villkoren för i princip alla företag och anställda i Sverige kommer att diskuteras. Parterna inom industrin tecknar de första avtalen om de avtalade kostnadsökningarna, det så kallade märket. Den ordningen har tjänat Sverige väl.
Sedan Industriavtalet träffades för snart 30 år sedan har till exempel reallöneutvecklingen i Sverige varit en av de starkaste bland jämförbara EU-länder. Den goda utvecklingen bygger på att arbetsmarknadens parter har agerat långsiktigt med hänsyn till arbetstagarna, arbetsgivarna och samhällsekonomin. Modellen levererade även under pandemin och inflationskrisen, när den behövdes som mest. Samma långsiktighet behövs även i nästa års förhandlingar.
Industriavtalet går ut på att stärka konkurrenskraften i den internationellt konkurrensutsatta delen av svensk ekonomi. Det är en avgörande förutsättning för oss alla. Nästan 1,5 miljoner arbetstillfällen i Sverige är beroende av svensk export av varor och tjänster. En hög andel i ett internationellt perspektiv och något som understryker den globala konkurrenskraftens betydelse för svensk sysselsättning.
Vår utmaning är det allt hårdare internationella konkurrenstrycket som förstärks av en svag produktivitetstillväxt och höga arbetskraftskostnader både här i Sverige och hos våra viktigaste handelspartners. Den tyska bilindustrin är ett tydligt exempel på vad som händer om internationell konkurrenskraft inte kan upprätthållas. Sverige bör dra lärdom av denna utveckling. Kina har flyttat fram positionerna i avancerad produktion, med tydliga konsekvenser för tysk industri. Kinas export av personbilar ökade exempelvis från under en miljon 2020 till över sju miljoner 2025.
I Tyskland handlar debatten alltmer om att fler behöver arbeta mer för att jobben ska finnas kvar. Det tyska näringslivet ser ett akut behov av att höja arbetstiden. När omvärlden arbetar mer har Sverige inte råd att arbeta mindre.
Länder som tidigare inte sågs som direkta konkurrenter deltar nu på ett helt annat sätt i den globala ekonomin
Svenskt Näringslivs nya rapport ”Ökat konkurrenstryck i internationella värdekedjor” visar dessutom att konkurrensen inte enbart kommer från Kina. Även länder i vår geografiska närhet flyttar fram sina positioner. Polen är ett tydligt exempel. Den polska varuexporten överlappar i allt högre grad den svenska. Samtidigt är arbetskraftskostnaderna betydligt lägre. Länder som tidigare inte sågs som direkta konkurrenter deltar nu på ett helt annat sätt i den globala ekonomin. Konkurrensen handlar i allt högre grad om kunskap och avancerade tjänster.
Att konjunkturen, för första gången efter fyra tuffa år, pekar åt rätt håll är välkommet. Men återhämtningen kan inte tas för given. Ett alltför högt kostnadstryck riskerar att försvaga den innan den har hunnit få ordentligt fäste. Samtidigt är utvecklingen i näringslivet ojämn. Viktiga delar av exportindustrin brottas fortfarande med svag efterfrågan och pressad lönsamhet. I andra delar är bilden ljusare.
Sverige konkurrerar i dag direkt med fler länder än tidigare, samtidigt som våra arbetskraftskostnader är bland de högsta i världen
Det geopolitiska läget är fortsatt osäkert och kan snabbt få stora konsekvenser för världsekonomin. Även det inrikespolitiska läget präglas av osäkerhet, samtidigt som de strukturella problemen på svensk arbetsmarknad består. Arbetslösheten uppgår enligt SCB till 8,7 procent, vilket är en hög nivå både historiskt och internationellt.
Mot den bakgrunden bör tre utgångspunkter vara centrala i nästa års avtalsrörelse:
1.Den internationella konkurrenskraften måste stärkas. Det hårdnande konkurrenstrycket skapar stark prispress på svenska varor och tjänster. Samtidigt ökar konkurrensen om investeringar, kompetens och kvalificerade uppdrag. Sverige konkurrerar i dag direkt med fler länder än tidigare, samtidigt som våra arbetskraftskostnader är bland de högsta i världen. Produktiviteten behöver växa snabbare, det är ett ansvar vi alla delar. Högre produktivitetstillväxt skapas inte över en natt, utan kräver uthållighet.
2.Osäkert geopolitiskt läge kräver återhållsamhet. Krig i vår närhet, ett alltmer konfrontativt Ryssland och osäkerhet i relationen till USA skapar risker för svensk ekonomi. Därtill finns sårbarheter i energi- och råvaruförsörjningen samt i globala leveranskedjor. Avtalsrörelsen behöver ta höjd för att förutsättningarna snabbt kan försämras.
3.Ge fler chansen till ett jobb. Arbetslösheten måste pressas tillbaka och fler behöver få ett jobb. Här spelar lönenivåerna roll. Sveriges ingångslöner är bland de högsta i Europa. Detta gör det svårare för ungdomar och personer med kort utbildning att få sitt första jobb. Höga ingångslöner skapar ett lönegolv som stänger ute personer med svagare förankring på arbetsmarknaden. Avtalsrörelsen behöver därför bidra till att bredda arbetsmarknaden så att fler kan få ett jobb.
Höga ingångslöner skapar ett lönegolv som stänger ute personer med svagare förankring på arbetsmarknaden
Lönenivåer är viktiga för att svenska företag ska kunna vara konkurrenskraftiga på internationella marknader. De senaste två avtalsrörelserna på svensk arbetsmarknad har löneökningstakten blivit hög, bland de högsta i Industriavtalets historia.
Samtidigt har konkurrensen från länder utanför Europa ökat. I ett sådant läge behöver löneökningstakten växlas ned. Det blir avgörande om svenska företag ska kunna stärka sin internationella konkurrenskraft och ha möjligheten att fortsätta bidra till fler jobb på svensk arbetsmarknad.
Mattias Dahl, vice vd, Svenskt Näringsliv
Hanna Alsén, chef för arbetsgivarfrågor, Transportföretagen
Ola Axelsson, förhandlingschef, Svensk Handel
Marcus Dahlsten, förhandlingschef, Teknikföretagen
Maria Möller, arbetsgivarpolitisk chef, Almega
Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbetsgivarna
Mats Åkerlind, förhandlingschef, Byggföretagen
