Medverkade gjorde: Aino Bunge, vice riksbankschef, Riksbanken, Kerstin Hallsten, chefekonom, Industriarbetsgivarna, Erik Spector, chefekonom, Teknikföretagen, Jens Magnusson, chefekonom, SEB. Samtalet modererades av Per Braconier, Teknikföretagen.
Eric Spector, chefekonom på Teknikföretagen inledde med att förklara hur det skiljer sig i industrin, det går olika för olika branscher. Något Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten också bekräftade.
– Det förekommer en splittrad bild inom industrin, försvar, elteknik och läkemedel går starkt medan andra branscher som basindustrin påverkas av höga räntor – byggmaterial exempelvis har det tuffare just nu.
Erik Spector fortsatte vidare med prognosen att inflationen kommer komma ner under målet redan under sommaren och att BNP kommer att växa igen.
–Till skillnad från Riksbanken tror vi på något starkare BNP under 2025.
Han visade på hur arbetsmarknaden försvagas i Sverige.
– Farhågan är en ytterligare försvagning på arbetsmarknaden som kan skapa en nedgång i sysselsättningen. Det är oroande för ekonomin som helhet.
Kerstin Hallsten förklarade syftet med industriavtalet.
– Industriavtalets syfte är att hitta en löneökningstakt som ska stärka industrins konkurrenskraft, blicka framåt och förstärka konkurrenskraften framåt samt att skapa goda villkor för företagens anställda.
– Tack vare ansvaret hos parterna i förra avtalsrörelsen har arbetsmarknaden utvecklats hyfsat väl. För höga löner leder till det motsatta.
Kerstin Hallsten förklarade vidare vad parterna kan göra för att skapa konkurrenskraft.
– Det handlar framför allt om att relatera lönerna till produktivitetsutvecklingen. För höga löner kan inte kvittas mot kronförsvagningen.
– Vi har i Sverige relativt höga arbetskraftskostnader. Det finns givetvis ingen poäng i att inte ha det men det måste matchas med en stark produktivitetsutveckling.
Hon påminde om att vi fortfarande är i en mild lågkonjunktur. Något vice riksbankschef Aino Bunge också bekräftade.
– Vi befinner oss i en fas där vi ser fortsatta lättnader och vi har nu signalerat det. Bakgrunden är ett helt annat läge i inflationen, inflationsutsikterna är goda.
Men det finns också risker – vad händer när vi får det bättre och efterfrågan ökar?
– Vi har en hög sysselsättningsgrad i Sverige samtidigt som vi har en hög arbetslöshet. Arbetsmarknaden har förvånat oss under den här perioden med hög inflation, att arbetsmarknaden ändå har varit stark fast samtidigt ser vi nu en försvagning.
– Vår syn är densamma som Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas, att vi befinner oss i en mild lågkonjunktur. Läget i svensk ekonomi är relativt svagt.
– Konjunkturläget ser just nu dystert ut men det ser positivt ut framöver om sex månader. Det finns indikatorer om varsel på arbetsmarknaden.
– Vi ser också att reallönerna har haft ett kraftigt fall. När inflationen nu går ner kommer köpkraften öka. En grund för det är den ansvarsfulla lönebildning vi haft i Sverige.
– Stabiliteten i lönebildningen har minskat risken för en pris- och lönespiral.
Jens Magnusson, chefekonom på SEB:
– Det är naturligt att räntan går ner men det kan inte gå mycket fortare. De som hoppas på snabb räntesänkning vet inte vad de hoppas på det innebär också risker.
Vi har starka statsfinanser hur mycket kan regeringen satsa?
– Vi har en bild av att det kan gå ganska snabbt nu. Äntligen börjar hushållen få bättre köpkraft igen. Äntligen kan man börja använda de starka statsfinanserna vilket kan trycka upp BNP.
– Det finns då en risk att inflationen går upp men jag tror inte att vi får en stark inflationsuppgång, men det är givetvis en risk att ha under uppsikt. Sänk räntan försiktigt innan man ser var finanspolitiken tar vägen.
Aino Bunge.
– Det finns givetvis en risk att vi inte kan gå ner och sänka räntan så snabbt som vi tänkt.
Moderator Per Braconier tog samtalet vidare mot avtalsrörelsen. Hur ser ekonomin ut efter årsskiftet då avtalsförhandlingarna startar. Geopolitiken och risker i omvärlden – hur ska vi förhålla oss till dem? Hur tar ni med det i era prognoser?
Aino Bunge svarade.
– En del av omvärldsfaktorer som påverkar ser vi redan i dag som tullar och höga fraktpriser. Vi kan inte ta höjd för krig i förväg men vi måste ta höjd för utbudsstörningar. Politisk oro som exempelvis nu i Frankrike kan också störa.
Jens Magnusson lyfte att det är korrekt att geopolitik numera är inkluderat i prognoser.
– Geopolitik har tidigare behandlats styvmoderligt i ekonomiska prognoser.
Han påminde om att vi går mot en mer fragmenterad värld med nya handelsströmmar och block.
I dessa svängiga tider är det extra tryck också på parterna. Vad har ni för förväntningar på Riksbanken framöver?
Eric Spector.
– Det gäller att vara försiktig det finns svaghetstecken på arbetsmarknaden. Det är bra om Riksbanken fokuserar på att få ner räntan.
– Riksbanken har själva konstaterat att det inte går att förlita sig på växelkursen om kostnaderna stiger. Ta med er de analyser ni själv tagit fram.
