Tag: ekonomi

I skogsindustrin har sysselsättningen minskat sedan slutet av 2024. Andra kvartalet i år uppgick fallet till 4 procent på ett år, vilket innebär 1 600 färre jobb. Data för juli visar på en fortsatt nedgång. Skogsnäringen har haft och har det tufft till följd av svag efterfrågan, ökad konkurrens och stigande råvarukostnader.[1] Framöver indikerar Konjunkturinstitutets barometer för september på fortsatta neddragningar. Antal varsel har dock minskat under året.

Stål- och metallindustrin har också en utmanande period bakom sig, men positivt är att både produktionen och sysselsättningen på senare tid har utvecklats mer stabilt och några stora varsel har inte lagts.

I dag sker tillväxt och värdeskapande i allt högre utsträckning i länder som inte utgör våra traditionella konkurrentländer. Inför nästa års avtalsrörelse behöver svensk industris konkurrenskraft därför ses ur ett globalt perspektiv i ännu högre grad än i dag.

Svensk industri står inför ett fortsatt tufft konkurrensläge, men också stora möjligheter. Inför avtalsrörelsen 2027 lyfter Industriarbetsgivarna och IKEM behovet av villkor som stärker företagens konkurrenskraft och skapar förutsättningar för investeringar, produktion och nya jobb.

Produktionen i svensk basindustri har fortsatt att falla 2026. Efterfrågan är svag, orderstockarna för små och konkurrensen på världsmarknaden allt hårdare. Det visar Industriarbetsgivarnas rapport ”Ekonomiska läget i basindustrin”. Någon tydlig vändning är ännu inte i sikte.

Vem kommer att betala för kostnaderna om förslaget om att avskaffa karensavdraget blir verklighet? Svaret är vi alla. Ett avskaffat karensavdrag är ogenomtänkt och leder till högre kostnader och ökad sjukfrånvaro

Hur väl står sig Industriavtalet och svensk industris konkurrenskraft när omvärlden präglas av geopolitisk oro, handelskonflikter och en svag konjunktur? Det var den centrala frågan när Industriarbetsgivarna samlade företrädare för arbetsgivare och fack under Almedalsveckan för ett seminarium inför avtalsrörelsen 2027.

Norrbotten står mitt i en industriell omställning med stora investeringar inom gruvnäring, stålproduktion, energi och ny teknik. Men kompetensbrist och svag produktivitetstillväxt riskerar att bromsa utvecklingen. Inför höstens riksdagsval borde frågan om hur Norrbotten säkrar sin konkurrenskraft stå betydligt högre på den politiska dagordningen. Detta stod i fokus när Industriarbetsgivarna samlade företrädare för industri, politik och kommuner under ett seminarium På Norra scen i Almedalen.

Vi står inför ett avgörande vägval. Svensk konkurrenskraft bromsas av svag produktivitetstillväxt, växande kompetensbrist och regelverk som hämmar investeringar. Industriarbetsgivarna föreslår härmed reformer som kan vända trenden.

Svenska företag står i dag för en stor del av kostnaden för sjukfrånvaron. Att ytterligare vältra över kostnader på arbetsgivarna är fel. Det vore att upprepa ett kostsamt misstag. Vi har prövat idén i närtid och vet hur det kommer att gå, skriver företrädare från näringslivet.

Data för april visar på ökad produktion både i tillverknings- och basindustrin samt i tjänstesektorn. Sammantaget ökade BNP-indikatorn med 0,5 procent mellan mars och april. Hittills i år har dock produktionen i basindustrin backat med cirka 4 procent jämfört med förra året, störst fall var det i sågverken (ca -9 %).