Arbetstidsförkortning
Arbetstidsförkortning innebär att den ordinarie arbetstiden minskas, ofta efter överenskommelse i kollektivavtal.
En minskning av arbetstiden innebär utmaningar för arbetsgivaren. En arbetstagare utför ett viss arbete för att få en viss lön. Om mängden arbete eller arbetstid minskas kommer arbetet eller produktionen att påverkas negativt. De förlorade timmarna måste ersättas. Det blir särskilt tydligt i verksamheter som drivs 24 timmar om dygnet, året om. Det kan paradoxalt nog leda till mer övertid, vilket både ökar kostnaderna och påverkar arbetsmiljön negativt på längre sikt. Det gör att kostnaden för en minskad arbetstimme för företaget ofta blir högre än den individuella timlönen.
Arbetstidsförkortning kan ske på olika sätt, exempelvis i form av en minskning av ”livsarbetstiden”. Det innebär att arbetstagaren fortsätter att arbeta sin ordinarie arbetstid samtidigt som arbetsgivaren sätter av pengar till pension. Dessa pengar ger senare möjlighet för arbetstagaren att gå i delpension, eller att sluta jobba tidigare.
Sedan 1970-talet har arbetstidsförkortning genomförts i olika former inom ramen för kollektivavtalsförhandlingar mellan parterna. Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – förhandlar fram branschvisa lösningar utan politisk inblandning.
