Märket
Märket, eller industrins märke, är taket för den totala förändring av kostnadsnivån som industrins parter förhandlar fram under avtalsrörelsen. Att ”sätta märket” innebär att sätta riktmärket, normen, för den totala kostnadsförändringen för såväl löner som övriga avtalsvillkor.
För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag i andra länder kan inte arbetskostnaderna – löner och kostnader för exempelvis försäkringar – öka mer här hemma än i andra länder utan att de svenska företagen förlorar i konkurrenskraft, och i värsta fall måste minska sin verksamhet i Sverige.
Om andra branscher i Sverige får högre löneökningar än vad exportindustrin kan bära, riskerar vi en löne- och inflationsspiral som urholkar konkurrenskraften. Under 1970- och 1980-talen hade vi okontrollerade löneökningar, med hög inflation, sämre konkurrenskraft samt uteblivna reallönehöjningar för de anställda.








