Debattartikeln publicerades i Dagens industri den 5 juni
Trots det osäkra världsläget skulle en majoritet av industriföretagen vilja växa i personalstyrka under kommande år. Det visar den senaste undersökningen om industrins kompetensbehov som Demoskop genomfört på uppdrag av Industrirådet
Totalt uppskattar industriföretagen att de kommer behöva anställa drygt 230 000 personer fram till 2028. Det handlar både om ersättningsrekryteringar och nyrekryteringar.
Saknas kompetens får företagen svårare att växa och utvecklas. Enligt Svenskt Näringslivs rapport ”Företagens regionala utveckling 2026”, hämmas företagen främst av just svårigheten att rekrytera personal med relevant kompetens – hela 52 procent av industriföretagen anger att detta är ett betydande tillväxthinder.
Basindustrin är kapitalintensiv, tekniken blir alltmer avancerad och produktionen bedrivs dygnet runt. Därför blir också tillgången till rätt kompetens en avgörande faktor för produktivitetsutvecklingen. Sedan 2011 har produktivitetsutvecklingen i näringslivet uppgått till endast 1 procent per år. Inom basindustrin har den varit ännu svagare, i princip har produktiviteten inte ökat alls. Problemen med att få tag på rätt kompetens är både strukturella och långsiktiga.
På arbetsmarknaden finns ett stort kompetensgap mellan vad företagen behöver och den kompetens som finns tillgänglig på arbetsmarknaden. I mars 2026 var mer än 560 000 arbetslösa i Sverige, enligt AKU (SCB:s arbetskraftsundersökning).
Arbetslösheten är i hög grad strukturell och orsakad av brist på den kompetens som efterfrågas snarare än brist på jobb. Även de unga som kommer ut på arbetsmarknaden nu saknar i stor utsträckning den kompetens industrin efterfrågar. Matchningen på arbetsmarknaden måste bli bättre. Gapet mellan vad utbildningssystemet faktiskt levererar – både på gymnasial nivå och eftergymnasial nivå måste minska.
Detta är avgörande frågor i riksdagsvalet. Industriarbetsgivarna sitter inte på hela lösningen men har identifierat ett antal konkreta förslag som skulle göra skillnad. För att bemöta och förebygga kompetensbrist föreslår vi följande:
1. Modernisera gymnasieskolan – slopa uppdelningen mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program då detta kraftigt minskat intresset att söka industriprogram. Industriarbetsgivarna föreslår ett system där gymnasiet bygger på ”breda ingångar och smala utgångar” där eleven gör stegvisa, väl informerade val under utbildningens gång.
2. Öka tillgången till industrirelevanta utbildningar för vuxna. Kompetensbehoven förändras snabbt. För att möta detta måste fler erbjudas möjligheter att utvecklas inom sin yrkesroll. Vi föreslår att systemet för yrkesutbildningar för vuxna ses över – det måste bli lättare att överblicka vilka yrkesroller olika utbildningar leder till – och vad som efterfrågas. Kursverksamheten behöver dessutom utökas, dimensioneras och skräddarsys efter näringslivets behov. Därtill behöver antagningsformer, urvalskriterier och behörighetsregler ses över, för att fler ska hitta rätt och finna en vuxenutbildning som ligger i linje med behoven på arbetsmarknaden.
3. Anpassa den högre utbildningen efter näringslivets behov och prioritera STEM. För att säkra industrins långsiktiga kompetensbehov måste samverkan mellan högre utbildning och arbetsliv stärkas. Industriarbetsgivarna vill att den högre utbildningens resurstilldelning och styrning ska premiera kvalitet och arbetslivsanknytning. Den lärarledda tiden bör kraftigt utökas. Vidare behövs ekonomiska möjligheter för lärosäten att erbjuda små men efterfrågade utbildningar. Utbildningar inom STEM, oavsett utbildningsnivå, måste stärkas med fler behöriga lärare och ersättningar som även möjliggör laborationer och praktiskt lärande.
4. Locka personer till bristyrken med hjälp av ekonomiska drivkrafter, exempelvis genom att avskriva CSN-lån. Vi föreslår en försöksverksamhet där den som utbildar sig till bristyrken och tar jobb i delar av landet där behoven är särskilt stora, uppmuntras med tydliga ekonomiska incitament från staten. Det kan exempelvis handla om avskrivningar av CSN-lån.
Det oroliga och oförutsebara omvärldsläget med krig och tullar får inte bli en ursäkt för politiken att förbise de långsiktiga strukturella reformbehoven. Tvärtom, det gör frågan om industrins konkurrenskraft än viktigare.
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Jesper Hedin Hirasawa, expert kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna
