Vårbudgeten läggs fram i efterdyningarna av pandemin, i en tid av geopolitisk osäkerhet, ett krig i Ukraina och med stigande priser och stigande inflation som följd. Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, ger budgeten både ris och ros. Bland annat är hon är kritisk till att regeringen delar ut pengar till hushållen för att kompensera för de stigande energipriserna.
– I stället för att ge bidrag till hushållen för högre energipriser vore det i dagsläget, då energipriserna är väldigt höga, bättre att sänka skatten på el. Detta skulle var bra även för delar av näringslivet, säger hon.
– En sänkt skatt skulle också direkt minska inflationstrycket. Därmed skulle finanspolitiken och penningpolitiken i det här avseendet inte motverka varandra, säger Kerstin Hallsten.
Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå, på sju procent, enligt regeringens prognos.
– Regeringen missar återigen chansen att förbättra förutsättningarna för företagen genom sänkta skatter och sänkta arbetsgivaravgifter, något som skulle leda till fler jobb, säger hon.
I övrigt noterar Kerstin Hallsten att etableringsjobben realiseras i enlighet med parternas förslag från 2018. Etableringsjobben är en anställningsform som ska göra det enklare för nyanlända och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden.
– Det är såklart bra att de blir verklighet, men det har dröjt alltför läge att få etableringsjobben på plats och för industrin är satsningar på utbildning minst lika viktigt, avslutar hon.