Enligt förslaget kommer EU-länderna behöva uppdatera de lagstadgade minimilönerna minst vartannat år, eller vart fjärde i länder med indexering av löner.
”EU riskerar att reglera sönder väl fungerande länders arbetsmarknader, särskilt den svenska. Vi anser att det är medlemsländerna själva som ska besluta om lönebildningen”, säger Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna.
I Sverige är det arbetsmarknadens parter som hanterar lönebildningen.
”Det finns en farhåga att den svenska modellen urholkas och att lönebildningen hamnar i politikens och EU-domstolens händer när EU lägger sig i lönebildningen. Den svenska modellen har tjänat Sverige väl och flera länder ser oss som ett positivt exempel där arbetsmarknadens parter förhandlar fram konkurrenskraftiga avtal”, säger Per Widolf.
Minimilönedirektivet är bara det senaste i raden av en strid ström av lagförslag som hotar vår svenska arbetsmarknadsmodell.
Industriarbetsgivarna anser i stället att EU:s roll är skapa goda, stabila och konkurrenskraftiga förutsättningar för näringslivet. Det finns ett tydligt behov av att stärka den europeiska konkurrenskraften.
