11 maj 2023

Debatt: Regeringen gör Sverige oattraktivt med nya regler för arbetskraftsinvandring


Debatt: Regeringen gör Sverige oattraktivt med nya regler för arbetskraftsinvandring

Tidöpartierna vill nu höja trösklarna för arbetskraftsinvandring. Det sänder fel signaler i en tid då kompetensbrist är ett faktum.

Debattartikeln publicerades i Arbetet den 11 maj.

Regeringen skrev i höstas in skärpta regler och höjda lönekrav för arbetskraftsinvandring i Tidöavtalet. Sedan dess har förslaget gått vidare och nu bekräftade regeringen att man tar ett nästa steg.

Detta kan få stora konsekvenser för den gröna omställningen som riskerar att tappa i tempo till följd av kompetensbristen. 

Svensk industri har ett historiskt stort rekryteringsbehov – inte minst i norra Sverige. Om de industrisatsningar som planeras ska bli verklighet behöver industrin anställa ytterligare omkring 25 000 personer de närmaste åren.

För att detta ska bli möjligt, och för att den gröna omställningen ska fortsätta vara vår attraktionskraft går det inte att stänga dörren för kompetens att komma till Sverige och svensk industri. 

Svensk arbetskraft räcker inte

Våra medlemsföretag kan inte täcka upp sitt kompetens­försörjnings­behov med inhemsk arbets­kraft utan de är helt beroende av arbets­krafts­invandring.

Det handlar både om att få tag i personer med rätt kompetens och om att hitta personer som gärna arbetar på platser som ibland ligger långt bort från tätorter.

Arbetskraftsinvandring har haft stor betydelse för svensk industri och för Sveriges välstånd, inte minst den arbetskraftsinvandring som skedde efter andra världskriget men så även i dag. Då svensk ekonomi växte på 1950-, 60- och 70-talet var arbetskraftsinvandringen hög. 

Våra medlemsföretag kommer alltid att hämta majoriteten av sin kompetens från Sverige. Men där det råder brist på kompetens till jobb som det är svårt att rekrytera till av olika anledningar, måste företagen kunna rekrytera från andra länder. Vi behöver alla vägar in till industrijobben.

Tummar på svenska modellen

Beskedet innebär också regeringen tummar på den svenska lönebildningsmodellen som innebär att lönerna förhandlas fram genom kollektivavtal.

Farhågan är nu inte bara att regeringen begränsar arbetskraftsinvandringen utan också att man stegvis börjar urholka lönebildningen till att hamna i politikens händer. Att staten inte lägger sig i löne­bildningen har varit en praxis som tjänat alla väl.

Med ny kompetens kan företagen producera mer och utveckla verksamheten, vilket bidrar till ökad tillväxt.

Men de nya kraven kring arbetskraftsinvandringen kan ställa till det. Dribblandet gör Sverige oattraktivt.

Företagen börjar äta varandra

Om de nya verksamheter som uppstår ska kunna rekrytera kommer de behöva rekrytera från befintliga företag, vilket leder till utarmning i stället för tillväxt.

Då börjar företagen äta på varandra. Det vill vi inte, vi vill ju ha en sund arbetsmarknad med fler jobb och företag som växer parallellt.

Arbetskraftsinvandringen är även en förutsättning för tillväxten i ett längre perspektiv. Med ny kompetens kan företagen producera mer och utveckla verksamheten vilket bidrar till ökad tillväxt.

Om den möjligheten tas bort så blir det ingen ny produktion i Sverige. Då hamnar den någon annanstans.

Vidare kan företagen kan välja att lämna Sverige om förhållandena är osäkra och hindren för många. Hela industripolitiken i Sverige vacklar just nu.

Företagen saknar el, tillstånd och kompetens. Det är tydligt att regeringen behöver ompröva sina ställningstaganden i grunden.

Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna


arbetsgivarfrågor arbetskraftsinvandring