Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för företagens konkurrenskraft.
– Penningpolitiken har nu fått sätta full fart med att städa upp efter sin egen alltför expansiva politik och se till att dålig strukturpolitik kring främst elmarknaden inte leder till en kostnads- och inflationsspiral.
Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna
– Den stigande inflationen är i stor utsträckning ett resultat av negativa utbudschocker och av en politik som arbetat med tillfälliga stödåtgärder i stället för strukturpolitik som ökar ekonomins förutsättningar att växa, kommenterar Kerstin Hallsten.
Inte bara energipriserna som drabbar industrin
Stigande energi och då främst stigande elpriser har varit en central drivkraft till att inflationen ökat i Sverige. Att elpriserna rusat har sin orsak i kriget i Ukraina och av att Ryssland dragit åt gaskranarna. Men Hallsten påpekar att svenska politiker i stället för att bedriva en politik som ökar ekonomins förutsättningar att växa, klassisk bra strukturpolitik, under en längre tid snarare har gjort det motsatta genom att sätta käppar i hjulet för planerbar kraft i form av kärn- och kraftvärme.
Men det är inte bara energipriserna som just nu drabbar industrin utan också dyra insatsvaror och problem på fraktmarknaden efter pandemin.
– En önskan framåt är långsiktiga politiska åtgärder som bidrar till att ekonomin kan växa starkt utan att det leder till ett ökat inflations- och kostnadstryck, elmarknaden är ett område det är central att få ordning på. Det är extra viktigt när vi står inför stora investeringar och satsningar för att möta klimatomställningen, avslutar Kerstin Hallsten.
Kontakt
