Debattartikeln publicerades i Västerbottens Kuriren i samband med Moderaternas partistämma i Umeå.
Industrin är grunden för Sveriges och för Västerbottens välstånd. Svensk industri ligger i den globala gröna omställningens framkant. Kvalificerade medarbetare är en förutsättning för svensk industris tätposition, men kompetensbristen är en akut utmaning som vi hoppas att Moderaterna lyfter under partistämman i Umeå.
Sverige befinner sig mitt i en nyindustrialisering, driven av den globala klimatomställningen där Norrland och Västerbotten är viktiga regioner. För att klara klimatmålen om koldioxidneutralitet måste industrin fasa ut fossila råvaror och på sikt även skilja av koldioxid från tillverkningsprocesserna.
Detta kräver historiskt stora investeringar, både inom industri och i samhällsbyggnad. En rad investeringar är redan beslutade och på väg att realiseras, exempelvis i förnybara träfiberprodukter, fossilfritt stål, nya gruvor och nya industrianläggningar för ny modern teknik med koldioxidinfångning.
Samtidigt förutsätter investeringsplanerna nödvändiga ramvillkor, exempelvis försörjning av kompetenta medarbetare. Industrin som helhet, basindustrin och teknikindustrin, kommer de närmaste åren skapa 50 000 nya jobb i hela landet. Industrietableringar skapar i sin tur positiva effekter nedströms i det lokala näringslivet. Det kan till exempel handla om restauranger eller företag i upplevelseindustrin. Ringarna på vattnet är många.
Parallellt med ett historiskt investeringsprogram pensioneras var fjärde medarbetare inom basindustrin under kommande tioårsperiod och gymnasieskolans industritekniska program utexaminerar i dag mindre än hälften så många elever som industrin behöver rekrytera. Detta är ohållbart.
Kompetensförsörjningen måste lösas på alla nivåer. Industriarbetsgivarna föreslår följande:
Dimensionera utbildningarna efter arbetsmarknadens behov. Låt de gymnasiala utbildningarna bättre spegla det regionala kompetensbehovet hos företagen. Beslut i rätt riktning är tagna, men implementering behöver ske. Det är viktigt att industrirelevanta utbildningar utvecklas och får en bättre geografisk täckning i hela landet.
Stärk yrkesprogrammens koppling till industrin. Det behövs satsningar för att öka attraktiviteten på det industritekniska programmet. Ge industrins branscher ett tydligare inflytande över utbildningarnas innehåll för starkare band mellan gymnasieskolan och lokala företag.
Se över yrkesprogrammens struktur. Skapa bredare ingångar till yrkesprogrammen och större flexibilitet inom de gymnasiala utbildningarna. Skapa exempelvis en yrkesutgång på Teknikprogrammet och bredare ingångar till yrkesprogrammen.
Ge fler tillgång till Yrkesvux. Urvalsreglerna för Yrkesvux behöver ändras så att fler får möjlighet till yrkesväxling och livslångt lärande. Det behövs också en nationell reform som gör det enklare att studera på deltid och distans. Antalet industriutbildningar och kurser behöver öka.
Skapa fler platser på yrkeshögskolan. Regeringens satsning på yrkeshögskolan är positiv, Nu behöver utökningen komma industrin till del. Utbildningsutbudet behöver även stärkas med fler fristående utbildningar.
Underlätta kompetensförsörjning genom arbetskraftsinvandring. Med nuvarande utbildningstakt kommer industrins rekryteringsbehov inte att kunna tillgodoses med arbetskraft från Sverige och EU. Därför behöver kompetensförsörjningen från länder utanför underlättas och expertskatten bli lägre och kunna tillämpas längre.
Ekvationen är enkel, satsas det rätt på industrins utbildningar stärks industrins konkurrenskraft både i Västerbotten regionalt och i hela landet. Det genererar större skatteintäkter och möjlighet till bidrag för välfärden samt förutsättningarna att nå klimatmålen.
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Jesper Hedin Hirasawa, expert kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna
