Den snabbt fallande inflationen bäddar för ett kvickt fotarbete från centralbankerna världen över, där relativt snabba och stora räntesänkningar är att vänta under nästa år. Med fördröjning bäddar omläggningen i penningpolitiken i sin tur för att konjunkturen, såväl i Sverige som globalt, kan börja återhämta sig mot slutet av 2024 och in i 2025.
Med denna upplaga av nyhetsbrevet tackar Mats Kinnwall för sig. Han kommer att följa Industriekonomernas framfart med intresse även framgent men då med utgångspunkten från hängmattan eller gungstolen. Mats vill tacka alla läsare av, först Teknikföretagens och därefter, Industriekonomernas nyhetsbrev därute i cyberrymden under de senaste fem åren för visat intresse!
Veckans nyhetsbrev är årets sista, första brevet för år 2024 publiceras den 12 januari.
God Jul & Gott Nytt År önskar Industriekonomerna
2023 ett år när Sveriges ekonomi fick pyspunka
2023 har präglats av avkylning. Sveriges industriproduktion totalt sett ökade med två procent år 2022 men bedöms minska lika mycket 2023. Tittar vi djupare så ser vi att industriproduktionen minskar i basindustrin 2023 men ökar något i teknikindustrin.
Undantagen i teknikindustrin utgjordes av försvars- och energiteknik där diagramskalan för index för orderingången närmast inte räckte till. Den affärssituation vi såg för industrin i Sverige 2023 var i stort sett densamma för industrin i Euroområdet. Minus för basindustrin, lite plus för teknikindustri, ökade försvarsorder och krympande orderstockar.
Sveriges BNP bedöms minska med ungefär en halv procent 2023 efter att ha ökat med nära tre procent år 2022. Sveriges hushåll plågades av minskad real disponibel inkomst och ökade räntekostnader. De minskade sin konsumtion av varor medan konsumtionen av tjänster ökade något. Hushållen kapade främst sina inköp av hushållskapitalvaror, likaså möbler.
Riksbankernas räntevapen som slagit så tufft mot framför allt hushållen verkar ha träffat sitt egentliga mål. Under första kvartalet 2023 uppgick inflationstakten beroende på val av KPI till mellan 9–11,4 procent. I november uppgick den till mellan 3,6–5,4 procent.
Fortsatt minst deppigt i tillverkningsindustrin
Den sammanvägda konfidensindikatorn i Konjunkturinstituets konjunkturbarometer för december visar fortsatt på ett mycket svagt läge jämfört med den historiska genomsnittliga utvecklingen. Det är tydligt att hög inflation och höga räntor fortsätter att sätta spår i den ekonomiska utvecklingen. Som väntat och välkomnat av den ekonomiska politiken.
Tittar man på utvecklingen i de olika delarna av ekonomin har läget i tillverkningsindustrin backat något jämfört med i november, medan läget i övriga delar av näringslivet har blivit aningen mindre dåligt. Fortfarande bedöms dock tillväxten i tillverkningsindustrin vara något högre än i övriga delar. Tjänstesektorn är klart dystrast, följt av byggindustrin.
Detaljhandeln har kravlat sig upp något stärkt av en viss ökad försäljning och en förhoppning om att köplusten ska bestå. Återstår att se om den senaste uppgången bara var en tillfällig effekt av den svarta veckan och av att tomten är på väg. Men fallande inflation och rubriker om att räntetoppen kan vara nådd spelar sannolikt också roll, vilket talar för att den stigande trenden kan hålla i sig.
Bland basindustrins delbranscher visar stål- och metallindustrin särskild dysterhet. Svag efterfrågan från EU har en tydligt negativ effekt på svensk industri.
Förbättrat svenskt arbetskraftskostnadsläge – men en rejäl appreciering av växelkursen skulle snabbt förändra spelplanen
Arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt – i förhållande till i viktiga konkurrentländer – är centrala faktorer när Sveriges konkurrenskraft analyseras. Inte minst mot denna bakgrund publicerar Industriekonomerna rapporten: Industrins arbetskraftskostnader Internationellt – Industriekonomernas analys 2023, i samband med dagens nyhetsbrev.
En av slutsatserna i rapporten är att arbetskraftskostnadernas ökningstakt under 2022 var cirka en procentetenhet lägre i Sverige än i övriga Västeuropa, där ökningstakten växlat upp under året. Detta enligt uppgifter från Eurostat Labour Cost Index (LCI).
Utvecklingen studeras dock bäst för perioder om flera år. Såväl tidpunkter för lönerevisioner som andra engångseffekter gör att det kan vara missvisande att jämföra uppgifter för enskilda år mellan länder.
Ökningstakten i Sverige har sammantaget varit några tiondels procentenheter högre än i Västeuropa och euroområdet under femårsperioden 2018–2022. Blickar man tillbaka en hel tioårsperiod har skillnaden varit större än så. Enbart tre gånger har den legat under den i Västeuropa och euroområdet. Det är positivt att trenden med högre ökningstakt i Sverige nu förefaller vara bruten, åtminstone för tillfället.
I rapporten analyseras även utvecklingen av relativ arbetskraftskostnad. Det innebär att även växelkursförändringar beaktas när utvecklingen studeras. Här har Sverige under en tid gynnats av att kronan försvagats. Mot slutet av året har kronan dock börjat stärkas igen. En rejäl appreciering av växelkursen skulle snabbt förändra spelplanen för industrin i Sverige och försämra konkurrensförutsättningarna.
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
