Seminariet tog utgångspunkt i Trakasseribarometern, en Sifo-undersökning som genomförts tre gånger; 2018 strax efter #metoo, 2020 respektive 2022. Undersökningen baseras på svar från ett representativt urval av den yrkesverksamma allmänheten i Sifopanelen. Trakasseribarometern är ett initiativ för att samla in kunskap och data som kan användas i det förebyggande arbetet med att förhindra sexuella trakasserier på svensk arbetsmarknad.
Barometern visar att de flesta trakasserier skedde på ordinarie arbetstid på arbetsplatsen men enkätsvar visar också att trakasserier sker utanför arbetstid, till exempel i samband med after work.
– Det finns inga evidens för att trakasserierna minskar. Det görs många insatser på svensk arbetsmarknad men det saknas tillräckligt med kunskap för att kunna förebygga sexuella trakasserier, sa Fredrik Bondestam, Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
– Tystnadskulturen håller på att brytas men att sjösätta åtgärder utan att ha utvärderat konsekvenserna kan vara en risk.
Parterna tog vid på scenen
Malin Ragnegård från Kommunal framhöll att ett närvarande ledarskap är viktigt och fackliga ombud.
– Vi får inte glömma de enskilda individerna när vi mäter, sa Martin Linder från Unionen.
Elisabeth Brandt-Ygeman, Handels menade att medvetenheten har ökat.
– Vi måste se trakasserierna som en arbetsmiljöfråga, sa hon.
– Det är otroligt viktigt för oss parter på arbetsmarknaden att mätningar görs. Det är bra att medvetenheten kring sexuella trakasserier ökat. Men det är ett minus med tystnadskulturfrågan – den behöver vi arbeta med, sa Per Hidesten, Industriarbetsgivarna.
– När man arbetar med den här typen av frågor undrar man vad konsekvensen blir? Vi skulle vilja se en förbättring här, fortsatte han.
– När man arbetar med arbetsmiljö vill man att tillbud rapporteras. Man måste arbeta med värderingar på arbetsplatserna. Det är ett ”varje dag”-jobb.
Martin Linder från Unionen lyfte även att det är viktigt med ett systematiskt arbete kring sexuella trakasserier, likt arbetsmiljöfrågor.
– Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste inkludera alla sexuella trakasserier och kräkningar. Det behövs ett tydligt ledarskap med bra kunskap kring de här frågorna, framhöll Malin Ragnegård.
Räcker lagstiftningen?
– Det är inget fel på lagstiftningen, sa Martin Linder. Men vi riktar fokus och engagemang fel. En viktig uppgift för fackliga organisationer är att utbilda och stötta våra förtroendevalda.
– Det handlar också om hur vi som parter tillämpar reglerna, sa Per Hidesten. Vi har ett bra arbete inom industrin kring jämställdhet och arbetsmiljö. Vi arbetade fram en handbok redan innan me too. En stor utmaning för basindustrin är att rekrytera fler kvinnor. Sexuella trakasserier är ett stort minus här och därför måste frågan behandlas som en arbetsmiljöfråga. Tar man dessa frågor på allvar för att erbjuda en attraktiv arbetsplats ökar också lönsamheten.
Elisabeth Brandt-Ygeman från Handels konstaterar:
– Vi ser att det finns ett samband med vilken ställning du har på arbetsmarknaden. Det påverkar tystnadskulturen.”
Hur viktig är samverkan mellan facket och arbetsgivarna?
– Det är jätteviktigt. Vi har inte otrygga anställningar och jag tror inte på fler avtal men samverkan är helt avgörande. Det handlar om att hela tiden öka kunskapen genom att ta tag i problemen. I grund och botten är det här en arbetsgivarfråga. Kan det bli en arbetsrättslig fråga också? sa Per Hidesten, Industriarbetsgivarna.
– Trakasserifrågan får inte bli ett enstaka projekt. Man måste jobba systematiskt och långsiktigt med frågan, avslutade Elisabeth Brandt-Ygeman från Handels.
Medverkande vid seminariet:
Jennie Bacchus Hertzman, Senior Rådgivare, Kantar Public
Malin Grundqvist, Senior Rådgivare, Kantar Public
Fredrik Bondestam, Föreståndare, Nationella sekretariatet för genusforskning vid GU
Malin Ragnegård, Förbundsordförande, Kommunal
Martin Linder, Förbundsordförande, Unionen
Elisabeth Brandt-Ygeman, Förste vice ordförande, Handels
Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna
