Rysslands ekonomi har utvecklats svagt under lång tid, sedan 2015 har BNP vuxit i genomsnitt 0,8 procent per år. Rysslands andel av världsekonomin, som växte något under millenniets första år, har fallit till cirka 1,8 procent av global BNP.
Rysslands befolkning uppgår till cirka 146 miljoner människor att jämföra med Sveriges dryga tio miljoner, trots detta är Rysslands BNP bara knappt tre gånger så stor som Sveriges. Adderar vi Storbritannien är Västvärldens BNP 26 gånger Rysslands.
Ryssland har ett mycket högt importberoende av EU. Det gäller främst läkemedel, medicinsk utrustning/instrument, polymerer, pappersmassa, icke-metalliska mineralprodukter som glas, tegel, m.m., jordbruksmaskiner, maskiner för livsmedel, massa-, pappersmaskiner, verktygsmaskiner, energi och eltekniska produkter, pumpar, flyg, delar till flyg och fordonskomponenter för att nämna de viktigaste. De är dock betydligt fler än så och för 90 varugrupper av 260 har EU en andel av importen på vardera 40 procent eller mer.
Även om allt skulle bli frid och fröjd och den politiska eliten i Ryssland ångrar sina krigshandlingar, ägnar framtiden åt att läsa Dostojevskij, tjänar sin befolkning och har fredagsmys med sina nära och kära, kan världen vara utan Ryssland som marknad. De som menar att handel mellan länder skapar fred och harmoni har fel. Det gäller bara handel mellan demokratier. Att EU stoppar all handel av varor och tjänster med Ryssland är värd att genomföra.
Texten ovan är en del av Industriekonomernas veckobrev, som skickas ut av Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen. Läs artikeln och veckobrevet i sin helhet via länken nedan.
