Varslen i tillverkningsindustrin ökade ytterligare och uppgick i december till 1415 säsongsrensat, vilket är högre än snittet mellan 2010 och 2019 på 600, vilket är mer av ett normalläge. Varslen i hela ekonomin har också ökat under 2022 men dämpades något i december.
”Ökade varsel visar att stigande kostnader i form av framförallt höga energipriser och en svagare ekonomisk utveckling nu påverkar de som redan har en anställning”, säger Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna.
Nedgången i antalet kvarstående och nyanmälda lediga som inleddes i somras fortsatte dessutom i december. Utsikterna för de som redan är arbetslösa eller kan komma att bli det mörknar därmed. Nivåerna är dock än så länge relativt höga.
Och om man blickar framåt?
Arbetslösheten uppgick i december 6,7 procent, säsongsrensat enligt Arbetsförmedlingen.
”Stigande varsel och färre lediga jobb pekar mot att arbetslösheten fortsätter att öka framöver när den ekonomiska utvecklingen fortsätter att försvagas i spåren av olika kostnadschocker som snabbt stigande priser på energi och livsmedel samt högre räntor. Om lönetrycket blir högre både i Sverige och i vår omvärld än under senare år samtidigt som konjunkturen viker driver det såklart upp arbetslösheten ytterligare via försämrad konkurrenskraft och ytterligare stigande räntor” framhåller Kerstin Hallsten.
Även Arbetsförmedlingen bedömer att vi kommer se fler arbetslösa under 2023.
”En ökad arbetslöshet är ett hårt slag och medför stora påfrestningar för de människor som drabbas. Samtidigt medför det ökade utmaningar och kostnader för samhället. Det är viktigt att politiken får strukturreformer på plats för sysselsättning och tillväxt”, avslutar Kerstin Hallsten.
