Trots osäker omvärld ljusnar det i svensk ekonomi. Konjunkturen tycks ha vänt främst genom finanspolitiska åtgärder riktade mot hushållen samt lägre inflation och räntor, vilket sänkt kostnader och stärkt köpkraften. För teknik- och basindustrin väntas också en ljusning, om än från låga nivåer, men osäkerheten består. Det spretar dock mellan branscher vilket visar på behovet av långsiktiga tillväxtfrämjande reformer, för att stärka ryggraden i svensk ekonomi. Det är slutsatserna i Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas senaste konjunkturrapport – ”Vårtecken”. 

I veckan publicerade Konjunkturinstitutet (KI) sin konjunkturbarometer för januari. Den sammantagna barometern visar fortsatt att stämningsläget är något starkare än normalt. I näringslivets olika delar har läget utvecklats likartad de senaste månaderna och en viss dämpning skedde överlag i januari. Hushållssektorn fortsätter att hålla nere indikatorn liksom de flesta delarna av basindustrin, dock inte stål- och metallindustrin. Det senare följer bland annat av att stål- och metallindustrin förväntar sig att produktionen ökar de kommande månaderna. Efter att produktionen har backat sedan 2018 och är på en historisk låg nivå vore en vändning mycket välkommet. I skogsindustrin är det dock fortsatt mycket mörkt.

KPIF-inflationen föll i december och uppgick till 2,1 procent, vilket är i linje med Riksbankens målvariabel. Inflationen rensat för energipriser föll marginellt och uppgick till 2,3 procent. Energipriserna bidrar därmed till att hålla tillbaka prisökningstakten något. För helåret 2025 landade inflationen på cirka 2,6 procent och låg därmed över inflationsmålet.

Efter en trög inledning i höstas steg BNP-indikatorn tydligt i november förra året. Den sammantagna BNP-indikatorn steg med 0,9 procent mellan oktober och november. Uppgången drevs av tjänstesektorn (+0,7 %) och hushållens konsumtion (+1 %). Produktionen i tillverknings- och byggindustrin rörde sig däremot i princip sidledes.

En ny analys från Industriarbetsgivarna visar basindustrins samhällsekonomiska betydelse. ”Basindustrin har en viktig roll i svensk ekonomi och stor betydelse för välståndet genom stark export och hög sysselsättningsmultiplikator, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna”.

Efter en uppgång i BNP-indikatorn under sommaren visar nya data på att hösten inletts svagt. Den sammantagna BNP-indikatorn föll med 0,3 procent mellan september och oktober. Det var en tydlig nedgång av produktionen i tillverkningsindustrin och även hushållens konsumtion föll mellan månaderna.

Kronan har stärkts under 2025 men är svag i ett historiskt perspektiv. Varför kronan försvagades mellan 2014 och 2023 är svårt att veta. Klart är ändå att växelkurser inte är en anpassningsmekanism till varu- och arbetsmarknader. Kommersiella flöden är också små jämfört med de omfattande flödena på världens kapitalmarknader. Och det handlar mer om vad som händer globalt än i Sverige. Ekonomisk-politisk osäkerhet i världen kan ha stärkt en likvid och stor valuta som dollarn. En önskan från amerikanskt håll om en svagare dollar kan sedan ha försvagat dollarn 2025. Sannolikt försvagas dollarn ytterligare i år. Därmed stärks kronan vilket är utmanande för basindustrin där läget redan är mycket svagt.

Produktionen i tillverkningsindustrin var i september tydligt högre än i september förra året (+13,5 procent) och även jämfört med i augusti (+4,1 procent). Uppgången drevs dock främst av kemi- och läkemedelsindustrin. I de flesta andra sektorer var produktionen i september antingen på samma nivå som i augusti eller lägre. I basindustrin backade produktionen med cirka 2 procent. I gruvindustrin har produktionen ökat under 2025 och produktionen i år är nu ungefär tillbaka på samma nivå som 2021.

”Att Riksbanken lämnar räntan oförändrad på 1,75 procent är ett väntat besked. Men svensk industri pressas av svag efterfrågan och lönsamhet. För basindustrin hade räntan gärna fått bli lägre – all stimulans är välkommen, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna”.