Norrbotten står mitt i en industriell omställning med stora investeringar inom gruvnäring, stålproduktion, energi och ny teknik. Men kompetensbrist och svag produktivitetstillväxt riskerar att bromsa utvecklingen. Inför höstens riksdagsval borde frågan om hur Norrbotten säkrar sin konkurrenskraft stå betydligt högre på den politiska dagordningen. Detta stod i fokus när Industriarbetsgivarna samlade företrädare för industri, politik och kommuner under ett seminarium På Norra scen i Almedalen.

Vi står inför ett avgörande vägval. Svensk konkurrenskraft bromsas av svag produktivitetstillväxt, växande kompetensbrist och regelverk som hämmar investeringar. Industriarbetsgivarna föreslår härmed reformer som kan vända trenden.

Svenska företag står i dag för en stor del av kostnaden för sjukfrånvaron. Att ytterligare vältra över kostnader på arbetsgivarna är fel. Det vore att upprepa ett kostsamt misstag. Vi har prövat idén i närtid och vet hur det kommer att gå, skriver företrädare från näringslivet.

Data för april visar på ökad produktion både i tillverknings- och basindustrin samt i tjänstesektorn. Sammantaget ökade BNP-indikatorn med 0,5 procent mellan mars och april. Hittills i år har dock produktionen i basindustrin backat med cirka 4 procent jämfört med förra året, störst fall var det i sågverken (ca -9 %).

Svensk industri går in i nästa avtalsrörelse i ett utmanande läge. Den globala konkurrensen har hårdnat, produktivitetstillväxten är svag och arbetskraftskostnaderna höga. Samtidigt har en ny konflikt i omvärlden blossat upp, med snabbt stigande energipriser och ökad osäkerhet som följd. Återhämtningen av konjunkturen har därför återigen skjutits fram.

Industriarbetsgivarna efterlyser reformer för industrins kompetensförsörjning. I en ny rapport ”Stärkt konkurrenskraft kräver rätt kompetens” ringas tio förslag in.

Basindustrins branscher pressas av låg efterfrågan och höga kostnader. Efterfrågan har backat i viktiga handelsländer som Tyskland och Storbritannien, och i leverantörsbranscher som maskinindustrin, fordonsindustrin och byggindustrin. Det visar Industriarbetsgivarnas rapport ”Ekonomiska läget i basindustrin”.

Svensk basindustris exportvärde har gradvis minskat sedan 2022. Krig i vårt närområde, stigande inflation och räntor samt stigande tullar och osäkerhet kring geo- och handelspolitiken kan förklara nedgången. Under 2026 väntas den utmanande makroekonomiska miljön bestå. Det visar en ny rapport från Industriarbetsgivarna.

Industriarbetsgivarna välkomnar att regeringen i vårbudgeten lyfter kompetensförsörjning och produktivitetens betydelse men efterlyser samtidigt reformer för korttidsarbete samt reformer som stärker industrins konkurrenskraft på lång sikt.