I december 2023 var prisökningstakten för industrin nära noll eller 0,2 procent jämfört med motsvarande månad året innan.
I en snabbanalys tittar Industriekonomerna denna vecka på utvecklingen av produktionsvolymen i industrin. Statistiken där visar lite olika beroende på mätmetod.
Produktionsvolymen för industrin ökade med en procent beräknat enligt inflationsrensat produktionsvärdeindex (PVI) 2023. Medan internationellt harmoniserade industriproduktionsindex visade en ökning på 1,4 procent 2023.
Produktionen i basindustrin backade rejält under 2023 – utsikterna svaga
Industriekonomerna går denna vecka även djupare in på utvecklingen för basindustrin, som ser ut att landa i år efter stora fall i produktionsvolymerna 2023. Enligt nationalräkenskaperna minskade produktionen under de tre första kvartalen under 2023 med 15 procent jämfört med motsvarande period 2022. Men enligt det andra sättet att mäta, PVI, föll produktionen med åtta procent. Det har varit en nedgång både för stål och metall, papper och massa samt för sågverken.
Vad ska man då tro om 2024? Det är möjligt att produktionen i år hamnar ungefär på samma nivå som under 2023. Att fallet stannar upp bygger på den något ljusare ekonomiska bilden att vi får en bestående lägre inflation, att det blir lättnader i penningpolitiken och att reallönerna börjar att öka. På kort sikt tyder dock indikatorer på en relativt svag utveckling volymmässigt.
Välfyllda gaslager för säsongen
Fyllnadsgraden i de stora europeiska gaslagren är god för säsongen och läget ser sammantaget relativt bra ut på gasfronten.
Under senare delen av januari och början av februari var vädret milt och relativt blåsigt, vilket minskat gasbehovet för såväl uppvärmning som för elproduktion. Det sistnämna eftersom blåsten gjorde att vindkraften levererat bra så att gaskraft i mindre utsträckning behövdes för att hålla balansen i elsystemen.Sett ur ett lite vidare perspektiv det senaste året är några ytterligare förklaringar som bidragit till minskat gasbehov. Välvilliga vädergudar har skapat goda förutsättningar för
elproduktion, såväl fransk som nordisk kärnkraft har gått betydligt bättre är året innan och Tyskland har i viss mån substituerat naturgas mot kol som balanskraft. Den kanske viktigaste förklaringen är samtidigt att industri och hushåll i Europa helt enkelt minskat sin förbrukning. Detta är dessvärre inte odelat positivt eftersom en del industriell verksamhet stängt ner eller flytta från Europa.
Mera långsiktigt är det därför centralt att Europa lyckas lösa sin energiförsörjning, så att industrins tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser säkerställs.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
