21 november 2023

Ränte- och inflationschocken klingar av


Ränte- och inflationschocken klingar av

Hög inflation, höga räntor, fallande tillgångspriser, minskade disponibelinkomster och ett försämrat stämningsläge har dämpat den ekonomiska utvecklingen sedan 2022. Svensk BNP bedöms minska med 0,4 procent i år. Den relativt låga globala tillväxten påverkar exporten negativt även under nästa år. Det visar Industriekonomernas konjunkturrapport.

– De svenska hushållens finansiella skuldsättning är mycket hög och hushållens räntebindning är kort bland jämförbara länder. I kombination med inflationschocken har detta påverkat främst varukonsumtionen negativt, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

I övrigt visar utvecklingen ett tydligt ras i bruttoinvesteringar, speciellt bostadsinvesteringarna.

– Den relativ låga globala tillväxten gör att även exporten påverkas negativt, trots att den svagare kronan delvis fungerat som en krockkudde, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

Sveriges ekonomi och export av både varor och tjänster är klart beroende av det globala ekonomiska tillståndet.

– Någon omedelbar konsumtionsfest står inte för dörren i Sverige. Men en stor del av anpassningen i Sverige har redan skett. Därför väntas inte BNP fortsätta att falla under 2024. Under 2024 fortsätter dessutom inflationen att avta, vilket ger chans till gradvis ökning i reallöner och att räntorna kan börja sänkas, säger Mats Kinnwall.

Utsikterna för hushållen väntas därmed förbättras något och konsumtionen bedöms öka igen i liten omfattning. Detta är en process som också prognosticeras ske globalt.

Globalt förutspås visserligen en inbromsning i tillväxten under 2024 men den förväntas inte bli speciellt mycket lägre än den potentiella. Global BNP-tillväxt ökar med 2,5 procent i år och 1,9 procent nästa år, enligt Industriekonomernas prognos.

I Sveriges största marknadsområden USA och Euroområdet spås ekonomisk tillväxt bli lägre: 0,9 respektive 0,8 procent nästa år. Detta bidrar till att Sveriges export av varor och tjänster kan öka något, men svagt. 

Omfattande skillnader mellan delbranscher i industrin

För Sveriges industri minskar produktionsvolymen med 2 procent i år. Skillnader mellan delbranscher är omfattande. I teknikindustrin drivs utvecklingen av energiteknik och försvarsprodukter medan övriga branscher betat av en stor orderstock som krympt successivt under året.

– Under 2024 räknar vi med att industriproduktionen ökar något eller med 1 procent drivet av energi- och försvarsindustri, samtidigt som årets omfattande produktionsfall för basindustrin upphör. Stark energi- och försvarsindustri är även en av orsakerna till att BNP inte väntas falla under 2024, säger Kerstin Hallsten.

Bristen på arbetskraft i privat näringsliv och industri har minskat och tillväxten i sysselsättningen har dämpats. Arbetslösheten har ökat trendmässigt under hela 2023. Att arbetsmarknaden börjat försvagas är knappast förvånande då BNP-tillväxten minskat. Sysselsättningen bedöms minska något 2024 samtidigt som arbetslösheten ökar från 7,9 procent i år till 8,4 procent nästa år.

Under sommaren och hösten 2023 har Sveriges inflationstakt avtagit efter chocken under vårvintern. I någon mån utvecklas därmed inflationen enligt skolboken. KPI med fast ränta bedöms öka med 6 procent i år för att falla tillbaka till 2,4 procent 2024 i genomsnitt.

Industriekonomerna utgörs av Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer.

Ladda ner rapporten här.


Ekonomi