Undersökningen, som bygger på svar från 6 900 yrkesverksamma personer mellan 18 och 65 år, visar att var sjunde yrkesverksam person utsätts för sexuella trakasserier i dag – en siffra som inte har förändrats sedan metoo-rörelsens genomslag.
De flesta som utsätts för trakasserier på en arbetsplats blir utsatta från någon person inom organisationen, ofta en kollega, chef eller arbetsledare. Tystnadskulturen är fortsatt stark – nästan hälften av de utsatta informerar ingen om vad de varit med om, enligt Trakasseribarometern.
Attityder på arbetsplatsen
Enligt Fredrik Bondestam, forskare på området, bekräftar undersökningens resultat det som forskningen länge har visat. Andelen utsatta är konstant.
– Många vågar fortfarande inte rapportera och det är svårt att bryta mönstret, sade Bondestam.
En ljuspunkt är dock att attityderna på arbetsplatserna börjar förändras. Skämt med sexuella inslag eller kommentarer om någons utseende ses inte längre som lika accepterade.
Katarina Lundahl, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Mats Persson, framhöll att toleransen för trakasserier har minskat.
– Medvetenheten ökar, och normerna förändras. Men vi behöver stärka lagens genomslag, sade Lundahl.
Hon pekar på att arbetsplatser med hög grad av jämställdhet har lägre förekomst av trakasserier och att mansdominerade miljöer sticker ut i statistiken.
Karin Bennbom, arbetsmiljöexpert på Industriarbetsgivarna konstaterade att resultaten i Trakasseribarometern är nedslående, och understryker att det är en fråga som tas på största allvar inom industrin.
– I basindustrin har vi en nollvision mot ohälsa på jobbet, och det inkluderar självklart också sexuella trakasserier, sade Karin Bennbom.
Hon beskrev hur samverkan med fackliga organisationer har varit viktig för att lyfta frågorna. Ett konkret exempel är samarbetet mellan Industriarbetsgivarna och IF Metall, som bland annat har resulterat i informationsmaterial och utbildningsinsatser via arbetsmiljöorganisationen Prevent.
En fråga om kompetensförsörjning och framtid
Sexuella trakasserier är inte bara ett arbetsmiljöproblem – det påverkar också företagens förmåga att locka och behålla kompetens.
– Vi vill ha fler kvinnor till industrin, men då måste vi kunna erbjuda arbetsplatser fria från trakasserier. Trakasseribarometern kan bli en drivkraft för att förändra kulturen och skapa tryggare arbetsmiljöer, sade Karin Bennbom.
Statssekreterare Lundahl understryker vikten av att kombinera lagstiftning, riktlinjer och dialog mellan arbetsgivare och fack. Hon lyfte fram ett konkret exempel från skogsindustrin:
– När en vd för ett skogsindustriföretag satte frågan högst upp på agendan märktes skillnad direkt. Det visar att ledarskapet är avgörande för förändring, sade Katarina Lundahl.
Om Trakasseribarometern
Trakasseribarometern syftar till att med gemensamma resurser samla, skapa och sprida kunskap om förekomsten av trakasserier. Den är ett samarbete mellan arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna och fackförbunden Handels, IF Metall, Kommunal, LO, Unionen samt forskarna Fredrik Bondestam, Göteborgs universitet, och Susanna Toivanen, Mälardalens universitet, och Verian (tidigare KantarSifo).
Rapporten bygger på drygt 6 900 onlinesvar från yrkesaktiva mellan 18 och 65 år, mellan den 26 april och 20 maj 2024. Resultatet är representativt för den yrkesverksamma befolkningen i Sverige.
