Nu släpper Industriarbetsgivarna rapporten ”Stål- och metallindustrins betydelse för svenskt välstånd”, den andra rapporten i en serie om basindustrins betydelse för samhället.
Sverige har en lång historia av malmbrytning och metallframställning. Verksamheterna har i flera hundra år utgjort en viktig inkomstkälla och haft en stor betydelse för Sveriges välstånd. I dag spelar branschen dessutom en central roll i arbetet med den gröna omställningen.
Skapar jobb i andra branscher
– Varje jobb inom stål- och metallindustrin skapar nästan två ytterligare jobb bland underleverantörer och branscher som levererar råvaror och insatsvaror, men även inom återvinning, bemanning, anläggningsservice och underhåll, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.
Stål- och metallindustrin är dessutom en viktig underleverantör till andra branscher. Metallerna omvandlas bland annat till insatsvaror och komponenter i till exempel tillverkningsindustrin.
Stor regional betydelse
Stål- och metallindustrin utgör en viktig regional motor och bidrar med både sysselsättning och skatteintäkter. I Gävleborg utgör branschen omkring 6 procent av de sysselsatta.
– Om alla skatteintäkter från arbetsinkomster inom stål- och metallindustrin skulle användas till att finansiera offentliganställda, skulle stål- och metallindustrin bidra till att finansiera cirka 2 800 jobb inom den offentliga sektorn i Gävleborg, säger Kerstin Hallsten.
För Sverige som helhet motsvarar skatteintäkterna från stål- och metallindustrins sysselsatta drygt 14 000 tjänster inom offentlig sektor.
Central roll i den gröna omställningen
Sverige är redan idag världsledande när det kommer till att producera miljömässigt bra stål men arbetar ständigt med att bli ännu bättre.
– I norra Norrland genomförs nu miljardinvesteringar för att kunna producera fossilfritt stål och dessa satsningar väntas skapa många nya jobb under de kommande åren, avslutar Kerstin Hallsten.
Om statistiken
Siffrorna som presenteras i rapporten bygger huvudsakligen på SCB:s så kallade input/output-statistik för stål- och metallindustrin (SNI 24). Till skillnad från traditionella statistikkällor anger input/output-statistiken hur många som sysselsätts och hur stora förädlingsvärden som skapas i hela värdekedjan fram till slutproduktionen. Därmed inkluderas även underleverantörer av insatsvaror och insatstjänster i analysen. Vissa siffror som presenteras i rapporten bygger även på statistik från SKR samt Industriarbetsgivarnas interna lönestatistik.
Stål- och metallindustrin omfattar de företag vars verksamhet bedriver smältning eller raffinering av järn och andra metaller från malm, tackjärn eller skrot. Industrin omfattar även de företag som tillverkar metallegeringar och superlegeringar genom att tillföra kemiska ämnen till rena metaller. Produkten av smältning och raffinering, vanligen i form av göt, används för valsning, dragning och strängpressning för att framställa plattor, plåt, band, stång, tråd, rör och ihåliga profiler. I smält form används metallerna även för att framställa gjutgods och andra basmetallvaror.
På regional nivå jämförs basindustrins sysselsättning, förädlingsvärde och skatteintäkter med motsvarande statistik för resten av näringslivet. De skatteintäkter som basindustrins sysselsatta genererar ställs även i relation till kostnaderna för offentliganställda, för att ge en indikation på hur många offentliga tjänster basindustrin finansierar.
