26 januari 2023

14 industriföreträdare efterlyser handslag med regeringen


industrins tolv vd-porträtt över blå text

Det är nu 100 dagar sedan Regeringen tillträdde. Men reformtakten är för långsam. Nu måste takten öka, skriver 14 företrädare för svensk industri.

Den här debattexten publicerades ursprungligen i Dagens industri den 25 januari, ta del av den här.

Regeringens 100 första dagar har passerat och vi kan konstatera att Ulf Kristerssons regering visar ett intresse för näringslivet i allmänhet och industrin i synnerhet. På några områden har den också handlat, till exempel när det gäller regelverket för ny kärnkraft. Det är bra, men räcker inte. Svensk industri möter en allt hårdare konkurrens från andra industrinationer och har aldrig varit mer utmanad. 

Sveriges välmående är intimt sammanlänkat med industrins och om inte tillväxt, jobb och klimatomställning ska äventyras måste ett stort antal konkreta politiska åtgärder genomföras nu. Därför efterlyser företrädare för samtliga branscher i svensk industri ett handslag med regeringen, ett handslag för ökad konkurrenskraft.

Vi har tagit fram en handlingsplan med 41 nyckelfärdiga förslag som regeringen kan genomföra under den här mandatperioden. Det är åtgärder som kan sjösättas direkt, allt för att underlätta den tempohöjning vi ser som nödvändig. Våra förslag tar sin utgångspunkt i vår tids stora utmaningar.

Den första av dessa är klimatförändringen. Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk som innebär att Sverige senast år 2045 inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att klara detta måste vi genomföra en gigantisk omställning av ekonomin. Industrin pekar redan idag ut riktningen och har ambitiösa omställningsplaner. Vi kan och vill göra än mer och snabbare, men föråldrade regelverk och synsätt bromsar oss. Detta måste förändras. 

Den andra utmaningen handlar om att stärka samhällets motståndskraft vid kriser. På kort tid har världen genomlevt en pandemi följt av krig i Europa till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Dessa händelser har fört med sig många utmaningar, men också nya möjligheter. Industrin vill bidra till att göra Sverige säkrare, till exempel genom att arbeta tillsammans med myndigheter för att stärka skyddet av Sverige mot yttre och inre hot. Sverige behöver även öka graden av självförsörjning av råvaror och livsmedel.

En tredje utmaning handlar om att värna öppenhet och globalisering. För en liten öppen ekonomi som Sverige är det avgörande att exportindustrin har tillgång till internationella marknader på lika villkor som företag från andra länder. EU:s inre marknad intar en särställning med ungefär tre fjärdedelar av vår export. Förskjutningen mot ökad protektionism – i olika former och med olika motiv – är bekymmersam men icke desto mindre ett faktum. Vi måste se världen som den är och agera därefter. Sverige måste värna frihandeln på alla sätt, men samtidigt agera med kraft för att försvara svenska intressen i EU och EU:s intressen i världen.

Dessutom står vi inför en lågkonjunktur som kan bli både djup och utdragen. I detta läge måste strukturreformer som kan stärka den svenska industrins konkurrenskraft prioriteras. Det är helt enkelt viktigare än mycket annat på den politiska agendan. Utifrån historiska erfarenheter känner vi oro för att lågkonjunkturen ska flytta fokus från strukturreformer till stimulanspolitik och från arbetslinje till stödpolitik vilket gör att det som kan göra skillnad på riktigt får vänta. Vi ser redan oroande tecken i denna riktning på EU-nivå. 

Mot den här bakgrunden uppmanar vi regeringen att sätta högsta fart i det praktiska genomförandet av en politik för ökad konkurrenskraft. Det är särskilt angeläget med insatser på tre områden: miljötillståndprocesser, kraftproduktion och kompetensförsörjning. Vi vet att regeringen jobbar med förslag på dessa områden och vi är hoppfulla om att reformer är på gång. Men vi kan inte nog betona vikten av snabbhet i arbetet.  

Behovet av reformer för bättre tillståndsprocesser är akut. Det finns ett flertal bra förslag på regeringens bord, som både är färdigutredda och mogna för beslut. Vi uppmanar regeringen att ge dessa förslag ett snabbspår så att miljötillståndsprocessen snarast uppdateras för att möta den verklighet klimatomställningen dikterar.

Att elförsörjningen är utmanande är en underdrift. Osäkerheten i energipolitiken ligger alltjämt som en våt filt över många potentiella investeringar. Ett långsiktigt hållbart regelverk för kraftproduktion är en ödesfråga. Det måste ske gigantiska investeringar i ny kraftproduktion, både kärnkraft och vindkraft. För detta krävs förenklade tillståndsprocesser och ett långsiktigt stabilt regelverk. Energipolitiken kan inte tillåtas vara en arena för politiskt positionerande. Sveriges fortsatta välstånd står på spel. 

Industrin brottas idag med svår kompetensbrist. För att möta denna krävs en rad reformer inom utbildningssystemet men också ett återupprättande av arbetslinjen. I nuvarande konjunkturläge måste vi till varje pris förhindra att fler människor fastnar i arbetslöshet. Incitamenten att jobba måste stärkas parallellt med kompetenshöjande insatser. Det är direkt kontraproduktivt att försvåra och fördyra för företag att anställa människor, oavsett om de är svenskar eller arbetskraftsinvandrare. Detta leder inte till att fler arbetslösa i Sverige får jobb. Det är precis tvärtom. Här måsteregeringen tänka om. 

Industrin svarar för 20 procent av BNP och sysselsätter en miljon svenskar. Industrin står för nära en tredjedel av förädlingsvärdet och sysselsättningen i det svenska näringslivet. Det är därför de 41 konkreta åtgärderna är så viktiga. Med en tempohöjning och en agenda i linje med vår handlingsplan kommer industrin att kunna leda Sverige mot en hållbar ekonomisk tillväxt. Om vi kan räkna med det stödet och att våra konkreta förslag genomförs vill industrin i Sverige gärna ta statsminister Ulf Kristersson i hand – ett handslag för ökat reformtempo och stärkt konkurrenskraft. Är du redo för detta Ulf Kristersson?

Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Jenny Svärd, vd Byggmaterialindustrierna

Eva Glückman, vd Grafiska Företagen

Ellen Einebrant, vd Återvinningsindustrierna

Mårten Sohlman, vd Sveriges bergmaterialindustri

David Johnsson, vd Trä- och möbelföretagen

Jonas Hagelqvist, vd Innovations- och kemiindustrierna i Sverige

Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna

Maria Sunér, vd SveMin

Annika Roos, vd Jernkontoret

Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna arbetsgivare

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen

Stefan Borg, förbundsdirektör TEKO


Industrins reformagenda