Industrin har i dag stora utmaningar som kan få långtgående konsekvenser om de inte tas på allvar. Det handlar bland annat om pandemins kvardröjande negativa effekter och nu också om en orolig omvärld som leder till brister, sena leveranser och prisökningar långt utöver det vanliga.
Med en avtalsrörelse runt hörnet vill vi vara tydliga med industrins förutsättningar
Under avtalsrörelsen nästa år kommer arbetsgivare och fack att förhandla om löner och arbetsvillkor för 2,2 miljoner löntagare i drygt 450 avtal. Det görs i en miljö av höga arbetskraftskostnader relativt omvärlden, en nedväxling i produktivitet i Sverige och euroområdet och betydligt svagare tillväxt i Sverige och världen både i år och nästa år.
Svensk industri verkar på den stenhård, konkurrensutsatt världsmarknad. Höga energipriser och flaskhalsar som blockerar värdekedjorna skapar stora utmaningar för företagen, och möjligheten att kompensera sig för ökade energikostnader och priser på insatsvaror, i form av prishöjningar till kunder är begränsad.
Samtidigt är Sveriges uppsatta klimatmål bland de högsta i världen. Svensk industri tar ett stort ansvar med att ställa om och kan med rätt förutsättningar leda den hållbara omställningen och samtidigt skapa flera jobb. Men för det krävs stabilitet, att Sverige hävdar sig i den utländska konkurrensen och att klimatet för industriella investeringar är attraktivt. samtidigt vara attraktivt för industriella investeringar.
Inför avtalsförhandlingarna nästa år är det viktigt att fortsätta värna konkurrenskraften för den internationellt utsatta industrin genom en ansvarsfull lönebildning. Den svenska modellen har genom Industriavtalet hittills levererat, även i utmanande tider.
Omställningen kräver en ny industripolitik
För att klara den pågående omställningen och försvara svensk industris position i världen behövs en politik som hänger ihop och som river hinder. Vi behöver stärka vår konkurrenskraft, få fart på tillväxten och få till stånd de reformer som industrin efterfrågar.
En kärnfråga är de långa tillståndsprocesserna som i dag står i vägen för investeringar. I dag präglas de av långa beslutstider, omfattande utredningsbörda, oförutsägbarhet och rättsosäkra tolkningar.
Energifrågan är en annan viktig faktor. För att svensk industri ska klara klimatomställningen och kunna tillgodose det ökande elbehovet krävs kraftiga investeringar både i produktionskapacitet och i överföringskapacitet. Detta måste ske snabbt annars finns risken att stora investeringar och nyetableringar sker utomlands i stället.
Kompetensförsörjning har under en längre tid stått högt på agendan för basindustrin. Frågan har fått ytterligare aktualitet genom omställningen till en digital och koldioxidfri produktion och de omfattande satsningar som industrin planerar i dag. Basindustrin står sammanlagt för cirka 5 procent av Sveriges BNP. Lyckas man inte anställa genom att hitta personer med rätt kompetens kommer tillväxten påverkas negativt. För att klara framtidens kompetensförsörjning krävs bland annat att utbildningssystemet bättre anpassas efter näringslivets behov.
Ska Sverige ligga i topp med att erbjuda gröna jobb och en konkurrenskraftig industri i framkant fordras stabila förutsättningar, inte bara genom Industriavtalet, utan även genom politiska reformer för att möta klimatomställningen krav utan att tappa i konkurrenskraft.
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
I media
Ovanstående text har publicerats i lokalanpassade versioner i flera svenska dagstidningar under sommaren. Ta del av dem genom att klicka på länkarna nedan:
- Norrbottens Kuriren: ”Utveckla den gröna industrin i Norrbotten”
- Göteborgs Posten: ”Omställningen till en grön industri kräver politiska reformer”
- Nya Wermlands-tidningen: ”Utveckla den gröna industrin i Värmland”
- Eskilstuna-Kuriren: ”Grön industri i framkant kräver politiska reformer”
- Tidningen Näringslivet: ”Utveckla den gröna industrin på ön”
- Gotlands Allehanda/Hela Gotland: ”Utveckla den gröna industrin på ön”
- Barometern: ”Utveckla den gröna industrin i Kalmar”
