Andelen tjänsteproduktion inom industrin har ökat gradvis över lång tid. Då industrins indirekta produktion bland underleverantörer normalt inte räknas med i vanlig redovisning av industrins storlek, har det bidragit till ett felaktigt narrativ om att industrin skulle vara på tillbakagång och tjänstesektorn på frammarsch.
Statistiken missar alltså i många fall att berätta att flera av tjänsteverksamheterna över huvud taget inte hade existerat om det inte var för industrin. Med input/output-analys så avslöjas den anakronismen.
Den tätt sammanflätade industri- och tjänsteproduktionen illustreras inte minst när vi tittar på exporten. 40 procent av näringslivets totala förädlingsvärde i Sverige avser export. Eller drygt 1 200 miljarder kronor. Där ingår alltså både varor och tjänster, både direkt och indirekt genom insatsvaror och insatstjänster.
Integrationen produkter/tjänster sker i många fall inom ett och samma företag, såsom koncernstrukturer ofta ser ut idag. Det är relativt vanligt att industrikoncerner innehåller bolag klassificerade som tekniska konsultbolag, interna finansbolag samt allehanda andra servicebolag. Se figur nedan.
Svag svensk ekonomi – även efter revideringar
Sveriges ekonomi sticker just nu ut som en av de svagare bland utvecklade länder, även efter uppreviderade BNP-data som visar minus 0,8 procent för årets andra kvartal och minus 1,0 jämfört med ett år tillbaka. Tyvärr så är Sverige ganska ensamt om att uppvisa negativ BNP-tillväxt.
Det är uppenbart att Tyskland och Sverige är de länder i Industriekonomernas analys som sammantaget gått svagast sedan den penningpolitiska åtstramningen inleddes i början av 2022 medan det notoriska ”sorgebarnet” Japan gått absolut starkast.
Både hushållens konsumtion och exporten har utvecklats svagt. Den svaga bilden förstärks när vi tittar på data för utvecklingen inom tjänsteproduktion, byggande och tillverkningsindustri.
Hushållen, vars konsumtion sammantaget fallit med över tre procent sedan andra kvartalet 2022, är en stor bov i dramat när det gäller försvagningen av den svenska ekonomin. I övriga länder – med undantag av Finland som rapporterar en marginell minskning – har hushållens konsumtion ökat något under samma period.
KI-barometern: Fortsatt lågtryck för hushållen
Det svaga utfallet för hushållens konsumtion i nationalräkenskaper och detaljhandel bekräftas i Konjunkurinstitutets konfidensindikator för hushållen. Indikatorn låg i augusti klart under normalindex 100.
Positivt är att utfallet i augusti inte är fullt lika negativt som hösten förra året då index för indikatorn i oktober 2022 hamnade på 56,1 eller det lägsta utfallet sedan mätningarna startade. Utfallet präglades då av Rysslands krigshandlingar, tilltagande inflation, utpressningsnivåer vad gäller elräkningen och stigande räntor.
Vid årsskiftet 2022/2023 började konsumentförtroendet förbättras och nådde en topp i juni i år om än klart under normalindex 100. Därefter har index återigen försämrats under juli och augusti i år.
Hushållens försiktiga konsumtionsbeteende speglas i detaljhandels fortsatt svaga resultat. Från juli 2022 till juli 2023, minskade detaljhandeln med 2,1 procent.
Något att ha i åtanke är även att de genomförda räntehöjningarna, samt eventuella framtida höjningar, från Riksbanken inte har slagit igenom med full kraft än. Det innebär att hushållens räntekostnader förväntas öka ytterligare, vilket lär bidra till en ännu bistrare tid framöver.
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
