Alla skolboksrecept om både absolut och – mindre ambitiös – relativ köpkraftsparitet (PPP) hamnar i soptunnan. Teorierna anger i grunden att prisnivån i olika länder utvecklas likartat uttryckt i gemensam valuta. Utjämningen sker grovt antingen genom att konsumentbeteendet förändras eller genom att den nominella växelkursen rör sig för att jämna ut inflationsskillnader. Det finns inget som tyder på att den här mekanismen har gällt för kronan.
Ett viktigt hinder för PPP är det faktum att de kommersiella handelsflödena bara är rännilar i förhållande till de finansiella flödena. 2022 var omsättningen per dag på världens valutamarknader 5 800 miljarder USD. Världshandeln i varor och tjänster var samtidigt 85 miljarder USD, och utgjorde därmed bara 1,5 procent av de totala finansiella flödena.
En titt på denna jättemarknad ger dock inga bra svar. Industriekonomernas analys visar att varken ränteskillnader eller skillnader i exempelvis produktivitetsutveckling i den svenska ekonomin jämfört med andra länder förklarar valutakursens rörelser.Går det att säga något om framtiden? Ett halmstrå är begreppet ”overshooting”, att valutakurser kännetecknas av överdrivna rörelser som så småningom reverseras. Utan att bli specifik är därmed exempelvis en snabb resa från dagens 12 SEK tillbaka till 10 SEK eller ännu lägre fullt möjlig och kanske till och med trolig.
Lugnande besked om svensk ekonomi
Efter ett mycket svagt andra kvartal studsade BNP-indikatorn i juli upp 0,5 procent jämfört med juni samtidigt som årstakten planade ut på -0,8 procent. Produktionsvärdeindex lyfte i juli svagt, med 0,3 procent. Dessa data är inget att yvas över, men de bekräftar ändå signalen från BNP-indikatorn att botten inte håller på att trilla ur den svenska ekonomin. Det ska dock mycket till för att svensk BNP ska undvika att visa minustal när år 2023 summeras.
Även avseende hushållens konsumtion kom någorlunda lugnande besked. Den säsongsrensade och kalenderkorrigerade indikatorn ökade med 0,4 procent jämfört med juli 2022 samt med 0,5 procent med juni 2023. Sett till andra kvartalet för i år jämfört med samma period förra året minskade dock hushållskonsumtionen med 1,0 procent.
Under innevarande år, präglat av en lägre disponibel inkomst, har hushållen valt att konsumera vad som skulle kunna kallas basvaror och tjänster, som till exempel transporter, livsmedel och dryck samtidigt som rekreation och kultur får stå åt sidan.
Splittrad bild för industrin
Bilden för industrin kvarstår jämfört med det industriekonomerna tidigare rapporterat. Basindustrin inte bara i Sverige utan också globalt har det besvärligt. Minst tillbakagång i produktionsvolym i basindustrin visar USA medan Tyskland och Sverige visar ett omfattande fall. I juli var produktionsnivån för basindustrin i Sverige 9 procent lägre än juli förra året.
Något bättre momentum vad gäller produktionsvolym visar i stället Sveriges Teknikindustri. Här är det som tidigare tillverkare av kanoner, krut, energiprodukter samt ett och annat fordon för väg som inte behöver klaga. Maskinindustrin tyngs dock av höga räntor som drar ned investeringsviljan hos kunderna.
Olja snarare än el och gas svarar nu för dramatiken på energiområdet
Med stigande oljepriser och relativt sett lite mer stabila el- och gaspriser är situationen inom energiområdet den omvända mot för ett år sedan.
Såväl Brent- som WTI-oljan har stigit trendmässigt i pris sedan halvårsskiftet. Detta från nivåer på cirka 75 USD per fat till cirka 90 USD per fat. I båda fallen är nu priset det högsta på 10 månader.
Störst prisuppgång sedan halvårsskiftet kan samtidigt noteras för den ryska oljan Urals. Den handlas nu långt över det av G7 införda pristaket på 60 USD per fat, eller närmare bestämt nära 80 USD per fat de senaste dagarna.
Prisstegringen för oljan är dåliga nyheter för centralbanker och alla andra som önskar sig lägre inflation – eftersom oljan inte längre bidrar positivt i kampen mot inflationen.
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
