29 september 2023

Sverige utanför Eurozonen: hur har det gått?


euro-sedlar Foto: Mostphotos.

Sveriges vara eller inte vara i Eurozonen är en fråga med flera dimensioner: politiska, ideologiska och ekonomiska. I en analys av de ekonomiska aspekterna så kan Industriekonomerna slå fast att det har gått bra för Sveriges ekonomi under åren utanför euron. Det och mer i senaste nyhetsbrevet.

Sverige är i topp jämfört med flertalet av Eurozonens medlemmar när det gäller exempelvis BNP, BNP-produktivitet, BNP per capita, industriproduktion och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Det är fullt möjligt att Sverige gått ännu bättre med euro. Det är samtidigt uppenbart att den svenska ekonomin inte lidit påtaglig skada av ett utanförskap.

Hur är det med andra aspekter som kommit upp i debatten? Exempelvis: Är Eurozonen ett optimalt valutaområde? Hur blir det med valutafluktuationer? Är Riksbanken oskicklig i jämförelse ECB? Det finns ganska bra svar på alla de frågorna.

Få ljusglimtar i veckans dataskörd

Producentprisindex gick för augusti ned 0,7 procent jämfört med föregående månad och jämfört med ett år tidigare sjönk producentpriserna med 5,9 procent. På ett år har energirelaterade varor i producentprisindex sjunkit med 37,5 procent. Att producentpriserna fortsätter sjunka indikerar att inflationen enligt KPIF kommer fortsätta sjunka framöver.

I veckan kom även statistik från SCB som visar att både export och import fortsatte minska i juli mätt i både värde och volym. Dagligvaru- respektive detaljhandeln visade svaga tillväxttal. Klart är att inflation och prishöjningar på flera olika varugrupper får konsumenterna ändra sitt beteende.

Med de tre ekonomiska måtten på plats – producentprisindex för varor, utrikeshandeln med varor och detaljhandeln – går det att dra slutsatsen att den svenska ekonomin är fortsatt påverkad av den höga inflationen och de kraftiga ränteuppgångarna som slagit hårt mot hushållens plånböcker.

Inte konstigt att priserna på tjänster ökar mer

En empirisk observation för de flesta marknadsekonomier är att priser på tjänster ökar mer än priser på varor oaktat globala ekonomiska prischocker på råvaror. Detta är bland annat en följd av en lägre produktivitetstillväxt i tjänstesektorn men också i många fall svagare internationell konkurrens för tjänster jämfört med varor.

Det är inte nödvändigtvis vattentäta skott mellan varor och tjänster, många transaktioner är idag en kombination av båda två. Genom producentprisernas kraftiga fall så är det ändå rimligt att tro att konsumentpriserna för varor inom kort ligger inom inflationsmålet. Prisutvecklingen för tjänster har dock en del kvar att bevisa.

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer

Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se


Ekonomi