I dag finns 126 000 lediga jobb och statistik från SCB visar bland annat att sex av tio arbetsgivare inom industrin har stor brist på yrkesutbildad arbetskraft. En problembild som delas av flera branscher.
När det gäller yrkesutbildning satsar regeringen på att utöka yrkesvux med 16 500 årsplatser och samtidigt införs också en tvåårig yrkesskola för unga.
– Det är klart att vi önskar att alla ungdomar ska gå en treårig högskoleförberedande gymnasieutbildning, men vi behöver se verkligheten. För många unga är en tvåårig yrkesskola en möjlighet att utbilda sig till jobb och för företagen är detta ett av flera sätt att hantera kompetensbristen. Politiken måste hantera utbildningsvägarna på bästa sätt, menade Oliver Rosengren.
Regeringen fortsätter också att bygga ut utbyggd yrkeshögskola med 3 000 årsplatser 2024 och 2025, samt 7 000 årsplatser 2026.
När det gäller högre utbildningarna och högkvalificerad arbetskraft satsar regeringen på utbyggnaden av ingenjörsprogrammen och förstärkt STEM-fokus. Skattelättnader för utländska experter, forskare och övriga nyckelpersoner förlängs från dagens fem till sju år.
Nästföljande pass handlade om ”Industrins kompetensbehov: ”Vilka yrkesroller pratar vi om?”
För att kunna tydliggöra kompetensbehovet i industrin och sätta siffror på vilka yrkesroller som behövs har arbetsgivarna och facken inom industrin – Industrirådet – gett undersökningsföretaget Demoskop i uppdrag genomföra en kartläggning hur det de facto ser ut inom industrin.
Under Basindustrins dag fick deltagarna första presentation av undersökningen. Pelle Ahlin från Demoskop presenterade arbetet med enkäten som pågått under våren och sommaren.
– Resultaten kommer att koka ner till yrkesroller, kompetenser och utbildningar. Vilka yrkesroller i industrin är det pratar vi om? Vad är det för yrkesroller som kommer att bli mer relevant i framtiden och vilka kompetenser kommer att vara mindre relevanta i framtiden?
– Vi kommer att kunna bryta ner på resultatet i siffror på bransch- och regionnivå, sade Pelle Ahlin.
Det handlar om ett stort antal anställningar fördelat på omkring sextio olika yrkesroller. Pelle Ahlin presenterade dem i form av ordmoln: underhållsoperatörer, skogsvårdarbetare, servicetekniker, offsettryckare, plåtslagare och IT-ingenjörer för att nämna några. Se illustration från Demoskop nedan:
Resultatet presenteras senare i november.
Malin Blank, HR-chef på SSAB instämde i bilden av de första resultaten från undersökningen.
– Vi är på en resa där vi måste tydliggöra vilka kompetenser vi behöver i framtiden. Den omställning vi befinner oss i nu med övergången till fossilfritt stål ställer helt andra krav på framtidens kompetenser.
– Den här undersökningen är bra då den kommer att ge en överskådlig bild av industrins hela kompetensbehov. Den tar upp skillnaden mellan yrkeskategorier och kompetenser och överlappningen däremellan. Vi måste lägga på kompetensperspektivet också och inte bara se till utbildning och yrkesroller. Vad ska en operatör kunna i framtiden och vilken kompetens ska man ha?
Malin Blank underströk vidare att industrin behöver fler kvinnor och att man måste bli bättre på att marknadsföra industrin.
– Vår attraktionskraft måste öka.
Förslag för bättre kompetensförsörjning – ny rapport från Industriarbetsgivarna
Industriarbetsgivarna har under hösten släppt en rapport med sju reformförslag för bättre kompetensförsörjning. Jesper Hedin presenterade rapporten som väckt stor uppmärksamhet både i politiken och i media. Kompetensförsörjningen måste lösas på alla nivåer.
– Industriarbetsgivarna har identifierat sju förslag som kan göra skillnad för kompetensförsörjningen. Det handlar att stärka yrkesprogrammens koppling till industrin såväl som fler utbildningsplatser för att nämna några av förslagen i rapporten.
Hur attraherar basindustrin unga?
Det var temat för Ungdomsbarometern som inledde med vd Ulrik Hoffman om generation Z. Han framhöll att ungdomar tycker de har stor möjlighet att påverka sitt liv. Samtidigt tycker fler att samhällsutvecklingen är på väg åt fel håll och att de har mindre möjlighet att påverka samhället i stort. Dessutom minskar intresset för samhälle och politik något.
– Avgörande på den framtida arbetsplatsen är att få arbeta med något man är intresserad av, kul kollegor och bra balans mellan jobb och fritid. Hög lön är också prioriterat.
Han visade en undersökning om att ingenjörsyrket ligger på andra plats hos generation Z i en undersökning med 70 yrken.
Ulrik visade ett ordmoln på industrin och den största insikten i sammanhanget är att 15-åringar inte känner inte till att industritekniska programmet finns.
Vad kan man göra?
– Kampanjer är viktigt. Både marknadsföring av de enskilda arbetsgivarna, men även av branscherna. En viktig kanal för detta är skolan.
Men framför allt, generation Z är inte svårare än någon annan generation. Jobba med skolan var det sista främsta medskicket.
Därefter intog Katarina GraffmanfrånInculture och projektet Hoppet tillika antropolog, scenen.
– Det finns mycket att jobba med i annonsen. De unga är inte så värderingsdrivna som vi tror. Något som är viktigt är perspektivet ”vad innebär det här för mig” samt att känna trygghet.
Framtidens arbetsplats behöver ha människan i centrum, enligt Katarina Graffman.
Passet avrundades med en panel med Anders Storman från SSAB, Jenny Wallin Sander, Heidelberg Materials och Maria Nyberg SCA.
Anders Storman lyfte att företagen behöver vara autentiska i sin information.
Jenny Wallin Sander framhöll att Boliden Garpenberg har infört individuell lönesättning.
– Vi har ringat in det som en viktig fråga som redan kommer upp vid rekryteringen.
– Man måste lyssna in målgruppen och anpassa sig. Företagen måste bli bättre på att besöka skolorna. För det krävs resurser och ett engagemang, sade Maria Nyberg.
Jenny fortsatte med att berätta att eleverna på Teknikcollege på Gotland praktiserar ute på företag på fredagar. Förutom själva praktiken skapar det också ett rykte.
