Inflationstakten enligt KPIF, konsumentprisindex som inkluderar energipriserna, steg däremot från 2,3 till 3,3 procent. Uppgången var dock väntad. Energipriserna har under det senaste året och även i januari haft stor inverkan på inflationen. Under 2023 höll den kraftiga nedgången i energipriserna mellan december 2022 och januari 2023 ned KPIF. I januari i år försvann denna prisdämpande effekt ur tolvmånaderstalet och därför hoppade inflationen som väntat upp. Drivmedelspriserna bidrog dock med en viss inflationsdämpande effekt till följd av sänkt reduktionsplikt och skatt i januari i år. Men denna effekt är klart mindre än den från elpriserna. Framöver väntas inflationen enligt KPIF vänta ned igen. Om något tyder de nya siffrorna på lägre inflation under 2024 än vad Industriekonomerna hade i sin prognos i november förra året.
En faktor som däremot höll ned inflationen i januari var att hushållen har ändrat sina inköpsmönster under de senaste två åren. Den så kallade ”korgeffekten” pressar ned årstakten för KPIF med i genomsnitt 0,35 procent under 2024, och för KPIF-XE med hela 0,45 procent. Effekten för KPIF var cirka två tiondelar större än vanligt.
Vad har då hänt? Hur har hushållen ändrat sin inköp? Kanske inte helt oväntat har de relativt sett minskat sina inköp av varor som har ökat mer än inflationen, och ökat inköp av de varor och tjänster vars priser ökat mindre än den genomsnittliga prisökningstakten. Exempelvis har hushållen valt att lägga en mindre andel av sin konsumtion på utlandsresor – ”paketresor”, där har vi också sett kraftiga prisökningar. Även priserna på logi och restaurangbesök har ökat relativt mycket och hushållen har valt att konsumera relativt mindre av dessa tjänster.
