Förloppet var en uppgång under första kvartalet med 0,7 procent som sedan följdes av en lika stor nedgång. Under andra halvan av 2023 rörde sig BNP sidledes.
Industriekonomerna skriver att den potentiella BNP-tillväxten i Sverige bedöms ligga runt 1,5 procent. Nolltillväxt innebär därmed att det blev en rejäl konjunkturavmattning under 2023. En positiv tillväxt skapar möjligheter att satsa på välfärd, klimat och ger utrymme för stigande inkomster, med mera. Dåligt alltså. Men sett ur perspektivet att den uteblivna tillväxten är priset för inflationsbekämpningen, då är det möjligen inte så lilla.
Producentpriser pekar mot normala tider
Priserna på insatsvaror minskar och det sprider sig vidare i förädlingskedjan. Det visar sig till exempel i att prisökningstakten för tillverkare av konsumtionsvaror i Sverige var endast 1,5 procent i januari i år jämfört med januari i fjol, att jämföra med hiskeliga 16,7 procent när den var som högst i oktober 2022. Tillverkare av investeringsvaror visar ett likartat förlopp även om ökningstakten inte avtagit lika mycket som för konsumtionsvaror utan hamnade på 3,9 procent i januari i år.
Ser vi till teknikindustri sammantaget i Sverige ökade producentpriserna med 3,3 procent i januari. Ökningstakten har nu avtagit månad för månad sedan hösten 2022. USA respektive Euroområdet ligger på liknande ökningsnivåer för producentpriserna.
2024 börjar svagt
2024 har startat lite trögt för industrin. Orderingången visar minussiffror i genomsnitt för de två första månaderna och orderstockarna fortsatte att krympa jämfört med sista kvartalet förra året. Det visar Konjunkturinstitutets barometer.
I basindustrin noteras en liten ljusning. Trävaru- samt massa- och pappersindustrin har sammantaget rapporterat en begränsad ökning i orderingång senaste månaderna efter att den minskat kvartal för kvartal i över ett år enligt barometersiffror.
För tekniknära tjänster har affärsläget svalnat, även om det är bättre än i tillverkningsindustrin. Volymen av inneliggande uppdrag uppfattas nu som normal efter att under 2022–2023 varit uppe och nosat på höga eller mycket höga indexnivåer.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Brenden Grath, ekonom, brenden.grath@industriarbetsgivarna.se
