En genomgång av läget inklusive tillgänglig internationell statistik visar att Sverige snarare tillhör länderna med förhållandevis kort arbetstid, både när faktisk veckoarbetstid och årsarbetstid analyseras – inte minst till följd av generösa regler för semester och annan frånvaro.
Inom svensk industri är den kollektivavtalade ordinarie arbetstiden 40 timmar i veckan för dagtidsarbete, samtidigt som andra, lägre arbetstider gäller för andra skiftformer. I kollektivavtalen finns därtill olika varianter av arbetstidsförkortning som ofta inte kommer med i olika jämförelser av arbetstid.
En sammantagen slutsats är att Sverige inte sticker ut med anmärkningsvärt lång arbetstid i ett europeiskt perspektiv – vare sig gällande lagstadgad eller kollektivavtalad arbetstid.
Minst lika viktigt som att titta på vad som gäller enligt lag och avtal, är att titta på hur många timmas som faktiskt arbetas. Detta kan göras både per vecka och år. En ofta använd källa för internationella jämförelser av arbetstid är Eurostats Labour Force Survey (LFS).
I LFS statistik över genomsnittlig faktisk veckoarbetstid – som beaktar olika typer av kortare frånvaro som sjukfrånvaro, röda dagar, vård av barn (VAB), permission etcetera – så utmärker sig Sverige inte som ett land med ovanligt lång arbetstid i ett europeiskt perspektiv.
Även när det gäller LFS statistik så finns frågetecken när det gäller metodik. Till exempel att uppgifterna baseras på intervjuer och inte uppgifter direkt från arbetsgivare eller annan registerdata. Det finns goda skäl att använda uppgifterna med försiktighet.
OECD:s uppgifter om genomsnittligt årlig arbetad tid, är den kanske oftast använda källan vid analys av årsarbetstid internationellt. Sverige har med drygt 1 400 arbetade timmar per anställd och år bland den kortaste arbetstiden inom OECD och EU. OECD justerar för det som benämns ”self-reporting bias” för ett antal länder, vilket annars leder till överskattning av arbetstiden vid intervjuer till arbetskraftsundersökningar.
Årsarbetstid redovisas också i Eurostats Labour Cost Survey (LCS), som även den visar att Sverige tillhör länderna med förhållandevis kort årsarbetstid.
Arbetstiden i Sverige förefaller sammantaget alltså ha kortats på andra sätt än genom kortare lagstadgad, avtalad och normal arbetstid per vecka. Inte minst genom generösa regler för semester och annan frånvaro.
Fortsatt låga inflationssiffror
Inflationen i Sverige i maj liksom i april uppgick till 2,3 procent mätt med KPIF. Även den underliggande inflationen rörde sig sidledes och uppgick i maj till 3,0 procent, i april var siffran 2,9 procent.
Årstakten för tjänstepriserna exklusive boende uppgick till 4,5 procent i maj vilket är en uppgång jämfört med i april då årstakten var 3,9 procent. Bland annat ökade transporttjänster som flyg, biluthyrning och tåg kraftigt. Vi bedömer dock att detta mest är ett hack i kurvan. Dessa priser började stiga senare än varupriserna och faller också med fördröjning.
Den redan mycket låga varuinflationen i Sverige fortsatte ned något ytterligare och uppgick till 0,8 procent i maj. Elpriserna var cirka 9 procent lägre än året innan och fortsätter därmed att hålla nere inflationen.
I USA föll inflationen återigen med en tiondel och uppgick därmed till 3,3 procent i maj. Varuinflationen var nästan noll procent vilket är lågt om man jämför med snittet för perioden 1995 till 2021.
Enligt Prosperas undersökning i juni låg penningmarknadsaktörernas förväntningar på framtida inflation på två och fem års sikt kvar på 1,9 och 2,0 procent.
Svagt i teknikindustrin men bottenkänning
Affärsläget för teknikindustrin i Sverige stabiliseras under det andra kvartalet men ligger fortsatt under normalnivå. Dessvärre minskar orderingången i varierande grad för samtliga delbranscher och grupper av leverantörer. Det visar Teknikföretagens barometer för årets andra kvartal.
– Affärsläget utvecklas ungefär som förväntat mot bakgrund av räntenivån och låg tillväxt på Sveriges största exportmarknader, säger Erik Spector.
Almedalen: Hur ser framtidsutsikterna ut för svensk ekonomi?
Hur utvecklas den globala konjunkturen framöver? Och hur påverkar det svensk industri och ekonomin i stort? Vilka är de främsta utmaningarna för svensk ekonomi de kommande åren?
Välkommen till ett frukostseminarium där Riksbankens, Industriarbetsgivarnas, Teknikföretagens och SEB:s chefekonomer samtalar om den penningpolitiska rapporten som Riksbanken presenterar torsdagen den 27 juni och om svensk ekonomi i stort.
Medverkande:
Aino Bunge, vice riksbankschef, Riksbanken
Kerstin Hallsten, chefekonom, Industriarbetsgivarna
Erik Spector, chefekonom, Teknikföretagen
Jens Magnusson, chefekonom, SEB
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för tekniksveriges och industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Erik Spector, chefekonom, erik.spector@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Brenden Grath, ekonom, brenden.grath@industriarbetsgivarna.se
