22 oktober 2024

Lönebildningen kan inte baseras på förhoppningar


porträttbild på Kerstin Hallsten Foto: Anders Wiklund/TT

”Sverige är ingen isolerad ö. Svenska faktorer kan inte styra lönebildningen, det är den internationella konkurrenskraften som är vägledande.” Det säger Kerstin Hallsten i en kommentar till Konjunkturinstitutets årliga lönebildningsrapport.

– Konjunkturinstitutets syn är att löneökningstakten i hög grad bestäms av produktivitetsutvecklingen på lång sikt. Vi håller med om att den är en viktig faktor, men ytterst är det en förbättrad internationell konkurrenskraft som ska vara styrande enligt Industriavtalet, säger Kerstin Hallsten.

KI noterar att produktiviteten i näringslivet i genomsnitt har ökat med 1 procent per år 2009–2023.  På lång sikt bedömer de dock att tillväxten är 1,6 procent per år. Deras syn på löneutrymme bygger alltså på en förhoppning att tillväxten i produktiviteten stiger på sikt. De lyfter även att bedömningen är osäker både när det gäller takten och från när tillväxten blir högre.

– Det finns faktorer som kan bidra till en högre tillväxt i produktiviteten, men det finns även faktorer som pekar i motsatt riktning. Sammantaget finns det för närvarande inget som talar för någon betydande ökning av produktiviteten i närtid och det går inte att basera lönebildningen på förhoppningar, säger Kerstin Hallsten.  Syftet med Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport är att redovisa samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen. Den 19 december kommer parterna inom industrin att växla yrkanden. Den 6 november bjuder Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen in till presentation av sin senaste konjunkturrapport.


avtal25 Ekonomi