Den tidigare ordföranden för Europeiska centralbanken, Mario Draghi pekade nyligen i sin rapport på nödvändigheten av att reformera EU:s regelverk för att skapa en mer dynamisk företagsmiljö. Samtidigt har Budapestförklaringen – som stats- och regeringscheferna antog vid toppmötet i Budapest i november – satt fokus på behovet av en ny giv för europeisk konkurrenskraft. Men frågan är om vi verkligen rör oss i rätt riktning.
Under den förra EU-kommissionens mandatperiod ökade regelbördan för företag markant. Flera omfattande regelverk, såsom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), CS3D (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) och lönetransparensdirektivet, har introducerats. Även om de här reglerna ofta har goda syften – som att stärka hållbarhet och jämställdhet – innebär de en växande administrativ belastning för företag, särskilt små och medelstora sådana.
Det finns också en risk att den kommande lagstiftningen ytterligare förvärrar situationen. Revideringen av EWC-direktivet (Europeiska företagsråd) står på agendan, liksom nya regler kring distansarbete och rätten till nedkoppling. Om inte den totala regelbördan minskar, riskerar dessa åtgärder att hämma företagens möjligheter att växa och konkurrera, både inom och utanför Europa.
För att stärka företagens konkurrenskraft räcker det inte att minska rapporteringsbördan – den bredare regelbördan måste också adresseras. Företag behöver mindre byråkrati, inte mer. Dessutom bör varje ny lagstiftning genomgå en så kallad konkurrenskraftskontroll. Det innebär att man måste säkerställa att reglerna inte påverkar företagens konkurrenskraft negativt. En sådan systematisk prövning är avgörande om EU ska lyckas skapa en dynamisk företagsmiljö som lockar investeringar och innovation.
Det är dags för EU att ställa sig frågan: Är vi på väg att bygga ett regelverk som stärker eller försvagar Europas konkurrenskraft? Budapestförklaringen och Draghi-rapporten är tydliga signaler om att kursen måste justeras. Europas framtid som en global ekonomisk motor hänger på förmågan att kombinera hållbarhet med företagsvänliga regler. Att agera nu är inte bara en möjlighet – det är en nödvändighet.
Charlotta Steinwall
Gästkrönikör
Ansvarig internationella arbetsgivarfrågor Industriarbetsgivarna
