Tag: eu-fragor

EU är avgörande för svensk industri. Men Europas tillväxt går trögt, konkurrensen från USA och Kina hårdnar och företagen möter höga kostnader och omfattande regelverk. I det senaste avsnittet av Industriarbetsgivarnas podcast Fokus Industri diskuteras vad EU behöver göra för att stärka konkurrenskraften och skapa bättre förutsättningar för investeringar och tillväxt.

EU-kommissionens färdplan “One Europe, One Market” och den uppdaterade strategin för ett bättre, moderniserat lagstiftningsarbete, den så kallade Better Regulation-agendan presenterades i dag.”Detta måste nu leda till märkbara förenklingar och att regler som inte tillför värde prioriteras bort”, säger Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna.

Denna vecka deltar Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten i plenarmöte med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i Bryssel. På agendan står frågor som är avgörande för Europas konkurrenskraft, kompetensförsörjning och industriella utveckling. Vi ställde tre snabba frågor inför avresan.

EU halkar efter både i tillväxt och i produktivitet samtidigt som företag tyngs av en växande regelbörda. EU har halkat efter i bruttonationalprodukt i konkurrensen med USA och Kina. Om Europa ska återta sin globala position krävs en helt ny inriktning: fokus på konkurrenskraft, innovation och minskad reglering.

Industriarbetsgivarna är positiva till EU-domstolens klargörande att frågor om lönebildning och minimilöner även fortsättningsvis ska hanteras nationellt och att EU saknar kompetens att fatta beslut som direkt påverkar medlemsländernas lönebildningssystem.

Den andra delen i en studie av tre rapporter om produktivitet genomförd av Rexecode (Frankrike) på uppdrag av European Employers’ Institute (EEI), visar att de centrala EU-ekonomierna – Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Belgien och Nederländerna – bidrar till EU:s låga produktivitetstillväxt.

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten har valts in som ny ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Per Hidesten är en av fyra svenska arbetsgivarrepresentanter.

Den genomsnittliga produktiviteten per arbetad timme inom EU har ökat med i snitt 1 procent per år under de senaste 25 åren, jämfört med 1,8 procent i USA.

En ny juridisk studie, på uppdrag av European Employers’ Institute (EEI) och författad av Erik Sinander vid Stockholms universitet, varnar för långtgående negativa konsekvenser om EU inför gemensamma begränsningar gällande underentreprenörsled.

Svenska industriprojekt har kvalificerat sig när EU lyfter fram 47 strategiska initiativ för att trygga tillgången till kritiska råmaterial. Projekten pekas ut som avgörande för att säkra Europas självförsörjning.