Den här texten publicerades ursprungligen på SvD Debatt den 28 januari 2025.
När Ursula von der Leyen tillträdde som EU-kommissionens ordförande aviserade hon att Europas konkurrenskraft är en prioriterad fråga. Detta är naturligtvis positivt, men kommer EU att röra sig i rätt riktning? Den bristande konkurrenskraften har blivit en ödesfråga för industrin – hörnstenen i EU:s ekonomi.
Under onsdagen presenterar den nya EU-kommissionen sitt första stora initiativ – konkurrenskraftskompassen – som ska rama in arbetet under kommande mandatperiod, 2024–2029. Initiativet bygger på Mario Draghis omtalade krisrapport och är bland annat tänkt att minska innovationsgapet mellan EU och USA och Kina. I slutet av februari lägger EU-kommissionen också fram det omtalade klimatpaketet Clean Industrial Deal – strategin för hur industrierna inom EU ska bli koldioxidfria.
Industrin står för över 20 procent av EU:s ekonomi och sysselsätter omkring 35 miljoner människor, och många miljoner fler jobb är kopplade till industrin i och utanför EU. Avgörande är att skapa bästa möjliga förutsättningar för tillväxt för den europeiska industrin. Redan 2018 passerade Kina EU i BNP-utveckling, och USA ligger långt före. En långvarig svag tillväxt i produktiviteten i Europa har bidragit till att avståndet till USA och Kina ökar. Financial Times chefredaktör myntade det numera mytomspunna uttrycket: ”USA uppfinner, Kina kopierar och EU reglerar”. Dessvärre ligger det mycket i detta.
Industriarbetsgivarna – som representerar svenska bolag inom basindustrin som omfattar de industrisektorer som utvinner och förädlar råvaror – ser tyvärr att många EU-initiativ går åt fel håll. Detta inte minst på det sociala området. Under den förra mandatperioden ökade regelbördan för företagen markant. Det handlar om lönetransparensdirektivet som bland annat innebär lönerapportering av företagen, direktivet om hållbarhetsredovisning (CSRD) och nu senast direktivet om företagsansvar (CSDDD) där man kräver att företag tar ansvar över vad som händer i deras leverantörsled. Det är stora regelverk som slukar stora resurser och som företagen måste sätta sig in i och skapa rutiner för att efterleva, vilket kostar tid och pengar.
Vi ser även liknande risker med flera kommande lagstiftningspaket. Revideringen av EWC-direktivet (Europeiska företagsråd) står på agendan, liksom nya regler kring distansarbete och rätten till nedkoppling. Om inte den totala regelbördan minskar, riskerar dessa åtgärder att hämma företagens möjligheter att växa och konkurrera, både inom och utanför EU.
Under den här mandatperioden måste EU-kommissionen sätta företagens förutsättningar främst. Det handlar om betydande regelförenklingar för att minska en alltmer växande administrativ belastning och ökad regelbörda. Det handlar också om att Clean Industrial Deal-paketet behöver sätta rätt ramverk för tillgång till råvaror och fossilfri el till konkurrenskraftiga priser. Vidare är det avgörande att konkurrensen inte snedvrids genom ökat beroende av statliga stödåtgärder i enskilda EU-länder. Det är marknadskrafterna som måste driva innovation och ökad produktivitet. För företag och anställda innebär detta en chans att skapa nya jobb och möjligheter som kräver hög kompetens och innovation inom industriproduktion. Och som arbetsgivarorganisation påminner vi om Europas attraktiva fördel – goda arbetsvillkor och där modernisering och teknikutveckling i industrin innebär både tystare och renare arbetsmiljöer. Detta är en konkurrensfördel.
För Ursula von der Leyen och EU-kommissionen är det dags att gå från ord till handling. Vad företagen behöver är en förenklad och minskad regel- och rapporteringsbörda för att kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet – att producera varor och tjänster. Europas konkurrenskraft måste sättas främst, backas upp med konkreta och ambitiösa förslag och en verklig satsning på EU:s förmåga att skapa en konkurrenskraftig, hållbar och innovativ ekonomi som leder till nya jobb. Annars riskerar europeiska jobb och investeringar att flytta till andra regioner med bättre förutsättningar.
Per Hidesten
vd Industriarbetsgivarna
Charlotta Steinwall
ansvarig internationella arbetsgivarfrågor, Industriarbetsgivarna
Läs mer
Kontakt
Telefon: 08-762 67 75
