Debattartikeln publicerades i Altinget den 15 maj
Äntligen sätter EU-kommissionen större fokus på stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt. Tidigare i år lanserade den nya EU-kommissionen sitt första större initiativ, den så kallade konkurrenskraftskompassen, som ska vägleda politiken för perioden 2024–2029. Strax därefter presenterades Clean industrial deal, kommissionens strategi för att göra industrin koldioxidfri.
Kina har gått om EU
Industrin står för över en femtedel av EU:s ekonomi och sysselsätter miljontals människor, med många fler jobb kopplade till industrin både inom och utanför unionen. Därför är konkurrenskraftiga villkor för EU:s industri avgörande. Redan 2018 passerade Kina EU i BNP-tillväxt. EU:s långsamma produktivitetsutveckling har gjort att klyftan mellan Kina och EU växer. Nu har dessutom tullar, handelshinder och stor osäkerhet i omvärlden ställt allt på sin spets. I grunden handlar det om strukturella och långsiktiga utmaningar för EU.
Industriarbetsgivarna är framför allt bekymrade över den kraftigt ökade regelbördan för företagen. Det handlar exempelvis om lönetransparensdirektivet som ska vara genomfört i nationell lagstiftning om drygt ett år.
Ökade kostnader för företagen
Lönetransparensdirektivet ställer omfattande krav på företagen att dokumentera och rapportera lönekriterier, löneskillnader och löner. Det kommer att leda till betydande kostnader i form av tid, kompetens och resurser.
EU:s långsamma produktivitetsutveckling har gjort att klyftan mellan Kina och EU växer.
Vi ser även risker med flera kommande förslag, som revideringen av direktivet om europeiska företagsråd (EWC). Därutöver driver bland annat Europaparlamentet på för att entreprenörkedjor ska begränsas till två led. Detta skulle innebära ingrepp i näringsfriheten och begränsa företagens konkurrenskraft på ett oproportionerligt sätt. Reglerna kommer både att hämma företagens utvecklingskraft och globala konkurrens om de blir verklighet.
Minska regleringsbördan
EU behöver målmedvetet arbeta för att förenkla lagstiftningen, minska regleringsbördan och administrationen. Det är bra att EU-kommissionen i början av året presenterade ”Ett enklare och snabbare Europa” med prioriteringar för regelförenkling.
Arbetsprogrammet syftar till att minska onödig byråkrati, förenkla lagstiftning och förbättra den inre marknadens funktion. Genom initiativ som ”En enda kontroll”, där nya lagar bara får införas om gamla tas bort, vill kommissionen undvika överreglering. Dessutom förstärks arbetet med digitala lösningar för att förenkla gränsöverskridande tjänster och företagande i EU.
Nu krävs det tempo och konkret handling från EU. Företagen behöver mindre byråkrati och mer utrymme att fokusera på sin kärnverksamhet – att utveckla och producera. Annars riskerar vi att både jobb och investeringar flyttar till regioner utanför EU där förutsättningarna är bättre.
