Debattartikeln publicerades i Barometern 17 januari
Amerikanska importtullar, kriget i Ukraina och Kinas överkapacitet har skapat en komplex och svårnavigerad marknad för hela Europa. Den försiktiga optimism som präglade inledningen av 2025 dämpades efterhand, och under hösten var nedgången särskilt märkbar inom massa- och pappersindustrin samt stål- och metallindustrin.
Under 2026 finns tecken på att det allmänna ekonomiska läget gradvis förbättras, även om vägen mot ett mer balanserat konjunkturläge kan bli utdragen. Den globala turbulensen handlar inte bara om konjunkturella faktorer utan även på strukturella, vilket ställer nya krav på anpassning och långsiktighet.
Det finns risker kopplade till den nya geo- och handelspolitiken, där snabbt förändrade handelsvillkor riskerar påverka investeringar och planering. Under hösten ökade varslen inom basindustrin bland annat till följd av fallande försäljningspriser, höga kostnader på insatsvaror och förändrade handelsströmmar.
Det är nu viktigt att skapa goda, stabila och förutsägbara förutsättningar framåt. Sverige har starka komparativa fördelar att bygga vidare på. Vi har haft god tillgång till råvaror av hög kvalitet, en historisk stabil fossilfri energimix till konkurrenskraftiga priser, hög utbildningsnivå och en lång tradition av frihandel. En annan styrka är den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar om villkor som ska stärka konkurrenskraften för företagen.
Dessa styrkor har burit basindustrins konkurrenskraft över tid. Utmaningen framåt ligger i att säkra och stärka dessa förutsättningar och samtidigt vända den svaga produktivitetstillväxten.
Den svenska skogsindustrin är ett tydligt exempel på detta. Med en möjlighet till god tillgång till råvara och hög kompetens utgör den en grundpelare för både export och regional utveckling. När sågverk och pappersbruk har konkurrenskraftiga villkor skapas jobb, investeringar och framtidstro – inte bara inom industrin utan i hela det lokala näringslivet, särskilt på orter där industrin är navet.
I dag sysselsätter industrin drygt 840 000 personer i Sverige, motsvarande drygt 15 procent av arbetsmarknaden. Basindustrin står för nära 200 000 av dessa jobb. En stor del av dessa sysselsätts hos underleverantörer. För varje basindustrijobb skapas ytterligare två arbetstillfällen hos underleverantörer som tjänstesektorn. Industrins betydelse för tillväxt, sysselsättning och välfärd kan därför inte överskattas.
Med rätt kompetens, internationellt konkurrenskraftiga arbetskraftskostnader och långsiktiga spelregler har Sverige alla möjligheter att behålla och utveckla sin industriella position. Under 2026 behöver politiken, industriföretagen och den fackliga sidan fortsätta att arbeta nära tillsammans. Genom gemensamt ansvarstagande kan vi stärka konkurrenskraften, säkra investeringar och fortsätta ligga i framkant i den gröna omställningen.
Förutsättningarna finns – nu handlar det om att ta vara på dem.
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
