Debattartikeln publicerades i NWT den 11 augusti
Inför riksdagsvalet i höst pågår en debatt om att avskaffa karensavdraget. Vi menar att det är både ett dyrt och dåligt förslag. Sverige har redan prövat detta så sent som på 1980-talet, vilket ledde till Västeuropas högsta sjukfrånvaro, skenande kostnader och färre arbetade timmar. Sverige hade en sjukfrånvaro som motsvarade omkring 10 procent av arbetstiden. För att komma till rätta med detta infördes en karensdag i början av 1990-talet.
Erfarenheter från 1980-talet visar att ett slopat karensavdrag riskerar att leda till beteendeförändringar. En kraftig minskning av självrisken kommer att öka korttidssjukfrånvaron. De av våra medlemsföretag som har verksamhet i Norge vittnar om orimliga sjukskrivningstal och hur detta påverkar produktionen. I Norge görs inget karensavdrag och den anställde får upp till 100 procent av sin lön vid sjukfrånvaro och så har man också idag de högsta sjukskrivningstalen i Europa.
I andra länder, exempelvis Tyskland, stramar man nu i stället åt systemet för att få bukt med höga sjukskrivningstal. Den tyska koalitionsregeringen går vidare med ett krav på läkarintyg från första sjukdagen. Det är logiskt och en naturlig konsekvens av att Tyskland brottas med svag produktivitet och vikande konkurrenskraft. Samma utmaningar präglar även övriga EU – däribland Sverige.
Men här i Sverige närmar vi oss valdagen och politikerna debatterar förslag om slopat karensavdrag utan att dra lärdomar från länder i vår närhet. Ett avskaffat karensavdrag innebär att företagens kostnader för korttidssjukfrånvaron ökar, med en försämrad produktivitet och konkurrenskraft som följd. Detta förstärks dessutom av att den kraftigt minskade kostnaden för att vara sjukfrånvarande kommer att leda ökande sjuktal.
Industriarbetsgivarna företräder basindustrin, och för våra företag skulle en ökad korttidssjukfrånvaro få en rad negativa följder. Oplanerad frånvaro leder till stora störningar i produktionsprocessen, då produktionen pågår kontinuerligt, ofta dygnet runt. Produktionsstörningar till följd av att man inte kan bemanna ett skiftlag med kort varsel får allvarliga och mycket kostsamma följder för leveranser och kundrelationer och måste till varje pris undvikas. Övertidsarbete för att täcka upp för frånvarande kollegor kommer att öka, och mer korttidsfrånvaro kommer att leda till en sämre arbetssituation för de anställda som ska täcka upp.
En omfördelning av riskbördan kan mycket väl leda till beteendeförändringar också på arbetsgivarsidan. En naturlig följd av ökad korttidsfrånvaro är att använda bemanningsföretag med kort varsel. Vidare kommer behovet av korta visstidsanställningar att öka. Benägenheten att nyanställa oprövade människor och personer med historik av ohälsa kommer att minska.
Inför riksdagsvalet är det viktigt att komma ihåg att ett slopat karensavdrag inte är gratis. Ett avskaffat karensavdrag ökar arbetsgivarnas kostnader med mellan 21 och 42 miljarder kronor per år. Inom den internationellt konkurrensutsatta basindustrin leder driftstörningar eller kostnadsökningar till försämrad produktivitet, sämre möjligheter att skapa jobb, minskat löneutrymme och ett ökat rationaliseringstryck.
I slutändan hamnar notan hos oss alla – staten, företagen, de anställda och de som vill in på arbetsmarknaden. Det är nämligen så verkligheten fungerar när man inför åtgärder som sänker produktiviteten och tillväxten.
Per Hidesten, Vd, Industriarbetsgivarna
Per Widolf, Förhandlingschef, Industriarbetsgivarna
