Förlorade jobb i skogsindustrin
Basindustrin är en viktig arbetsgivare runt om i Sverige. I Norrbotten och Gävleborg arbetade cirka 11 procent av alla anställda i produktionen av basindustrins produkter 2023.[2]
Flest är sysselsatta i stål- och metallindustrin (ca 27 890) samt massa- och pappersindustrin (ca 27 250).[3] Gruvindustrin har lägst antal sysselsatta, cirka 11 070, tätt följt av sågverken med cirka 11 170 anställda (se diagram 1).
I industrin sammantaget, det vill säga tillverkningsindustrin (C) och gruvor samt mineralutvinningsindustri (B), var sysselsättningen under andra kvartalet i år cirka 1 procent, eller 5 900 personer, lägre än motsvarande period föregående år. I skogsindustrin har sysselsättningen minskat sedan slutet av 2024. Under andra kvartalet i år hade antalet sysselsatta minskat med 4 procent på ett år i både massa- och pappersindustrin och i sågverken. Det innebär 1 100 respektive 500 färre jobb. Skogsindustrin har haft det tufft under senare år drivet av svag efterfrågan, ökad konkurrens och stigande råvarukostnader.[4]
Även stål- och metallindustrin har en utmanande period bakom sig. Syssel-sättningen har dock på senare tid haft en mer stabil utveckling.
NR-data för tredje kvartalet får vi vänta på men det finns nu statistik över antalet anställda för juli. Dessa data är aningen lägre än NR-data för basindustrin och kan utvecklas lite annorlunda men ger ändå en hyfsat bra bild över läget.
Tyvärr visar julidata på en fortsatt nedgång av antalet anställda i industrin överlag, mätt som säsongsrensade värden (se diagram 3A). Det finns ett tydligt säsongsmönster i data och ej säsongsrensade data visar på en uppgång. Syftet med att använda säsongsrensade data är att fånga den underliggande utvecklingen, varför dessa ger en bättre bild av läget i en bransch.
Genom att titta på årsdata kommer man förbi problemet med säsong. Av diagram 3B framgår att det ser svagare ut i massa- och pappersindustrin liksom i stål- och metallindustrin i juli jämfört med i juni. I juni i år var antalet anställda i massa- och pappersindustrin 4,6 procent lägre än i juni 2025. Motsvarande siffra för juli var 6 procent.
Inga tecken på ökade anställningar
Svensk konjunktur i stort har under året stärkts och sannolikt är konjunkturen snart i ett mer balanserat läge. Samtidigt skiljer sig utvecklingen åt mellan olika branscher. Detta beror bland annat på om de står inför mer strukturella utmaningar snarare än konjunkturella och hur de berörs av klimatomställningen och det nya geopolitiska och handelspolitiska läget. Arbetslösheten är dock fortsatt hög i Sverige. Att arbetsmarknaden påverkas med fördröjning av konjunkturen är det vanliga men den höga arbetslösheten förklaras även av strukturella faktorer.
Det fortsatt svaga läget i basindustrin med minskad produktion även under 2026 talar för att det kan dröja innan sysselsättningen börjar att öka framförallt i skogsindustrin. Det finns ett antal olika indikatorer över utvecklingen på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutets barometer innehåller exempelvis frågor kring hur sysselsättningen har utvecklats och väntas förändras framöver i olika branscher.[5]
I den senaste barometern för september syns en viss förbättring inom stål- och metallindustrin samt i industrin för andra icke-metalliska mineralprodukter då fler företag angav att de ökat antalet anställda än det motsatta. I skogsindustrin där läget redan var svagt föll nettotalet ytterligare. Fler företag angav att de minskat snarare än ökat antalet anställda de senaste tre månaderna. Exakt hur mycket sysselsättningen har ökat eller minskat framgår dock inte av barometern. Utvecklingen ligger dock i linje med den som gavs av diagram 2 över den faktiska förändringen av sysselsättningen.
Det finns även en framåtblickande fråga om företagen väntas ändra antalet anställda kommande tre månader. Även svaren på den frågan visar att en större andel företag i skogsindustrin väntade sig en nedgång i antalet anställda än motsatsen (se diagram 5). I massa- och pappersindustrin går utvecklingen dock åt rätt håll medan det motsatta är fallet i sågverksindustrin. I stål- och metallindustrin samt industrin för andra icke-metalliska mineralprodukter är framtidsutsikterna fortsatt hyfsat stabila. Utvecklingen i tillverkningsindustrin som helhet är också relativt stabil. En spretig utveckling inom basindustrin alltså.
En annan fråga i KI:s barometer är om företagen upplever att det är brist på arbetskraft. Inte helt oväntat har basindustrins indikatorer pekat på liten brist under en längre tid. Svaren vad gäller bristen på arbetskraft har dock rört sig uppåt under året i de flesta fall. Sänket är massaindustrin där bristtalet låg på noll, vilket implicerar att det där inte finns någon brist på arbetskraft överhuvudtaget (se diagram 6).
Färre varsel
Data över antal varsel visar att de stora varslen skedde 2025 (se diagram 7).[6], [7] Under första halvåret 2025 varslades 957 personer och under andra halvåret 1 912 personer. Totalt varslades alltså 2 869 anställda förra året, de flesta inom skogsindustrin. Första halvåret i år varslades 762 personer, nästan samtliga av dessa inom skogsindustrin. Främst uppges varslen bero på ett ansträngt marknadsläge och ett behov av övergripande kostnadsbesparingar, vilket bland annat lett till avvecklingar av vissa verksamheter.
I den senaste varselstatistiken från augusti 2026 varslades 43 personer. Av dessa var 35 inom trävaruindustrin och 8 inom massa- och pappersindustrin. Det saknas rapporter på den exakt orsaken bakom den senaste månadens varsel.
[1] Ekonomiska-laget-i-basindustrin_september-2026_v2.pdf
[2] Basindustrins-betydelse-for-valstandet-december-2025_V1-1.pdf
[3] NR-data för andra kvartalet 2026.
[4] Ekonomiska-laget-i-basindustrin_september-2026_v2.pdf
[5] Gruvindustrin finns dock inte med i denna undersökning.
[6] Det finns ingen varseldata enbart för andra icke-metalliska mineralprodukter, därför ingår inte denna bransch i varselstatistiken för basindustrin.
[7] Varseldata för basindustrin visar kraftiga fluktuationer över tid och de skiljer sig åt mellan branscherna. De större industrierna, sett till sysselsättning, varslar i stort sett varje månad. Gruvindustrin, som är minst sett till antalet sysselsatta, har högt varsel under enskilda månader. Historiskt har gruvorna generellt varit en sektor som inte har varslat i så stor utsträckning.
Mer ekonomisk analys från Industriarbetsgivarna
Industriarbetsgivarna publicerar löpande analyser över den ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt, med särskilt fokus på basindustrins branscher.
Kontakt
